Han leder nu det sjukvårdsdistrikt som ska läggas ned – ”Bristen på arbetskraft en stor fråga då välfärdsområdena tar över”
Efter ett drygt år tar de nya välfärdsområdena över social- och hälsovården och många andra funktioner i samhället. Utåt märks ändå inte mycket på länge, säger Ari Korhonen.
– De anställda vet var de jobbar och dörrarna hålls öppna som tidigare.
Korhonen är styrelseordförande för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt sedan den sista november. Han ska leda arbetet då sjukvårdsdistriktet läggs ned och välfärdsområdena tar över. Korhonen är också ordförande för SDP-gruppen i fullmäktige i Reso, på den nivå varifrån så många tjänster flyttas bort.
– Hur ska jag nu förklara hela reformen på ett lättförståeligt sätt? Jag vill i alla fall titta framåt och bygga det nya, säger Korhonen, som också själv ställer upp i valet till välfärdsområdesfullmäktige.
Förenklat sett kommer 2022 att domineras av förvaltningsutmaningar. Det handlar om en enorm dataöverföring av 20 000 anställdas alla uppgifter till ett register – för att inte tala om nästan en halv miljon människors patientuppgifter.
Det går inte bara att kopiera allt från ett system och klistra in i ett annat, säger Korhonen.
– Så mycket är splittrat nu, då det finns ett fyrtiotal datasystem inom landskapet.
En annan fråga gäller pengar. Det kommer nya kollektivavtal i vår, dessutom ska det göras en löneharmonisering då alla får en gemensam arbetsgivare.
– Samtidigt har vi en brist på arbetskraft inom hälsovården. Personalfrågan spelar en mycket stor roll då välfärdsområdena inleder sin verksamhet.
Överlappande funktioner ska bort
Många andra element i den stora reformen blir aktuella senare. All verksamhet fortsätter i nuvarande fastigheter, då hyresavtalen gäller 2022-2024. Möjliga förändringar i servicenätverket sker först därefter.
– Under de tre första åren händer därför faktiskt inte så mycket, säger Korhonen.
Mycket omvälvande sker ändå, men på andra plan.
– Det är en integration där vi optimerar verksamheten, som nu har överlappande funktioner.
Korhonen ger ett konkret exempel:
– Det är säkert många som vänt sig till primärhälsovården och fått prover tagna där. Och när de skickats vidare till den specialiserade sjukvården tas precis samma prover där.
Det finns också onödiga gränser mellan socialvården och hälsovården, säger Korhonen.
Han räknar med att han i sitt styrelseuppdrag kommer att ha nytta av de nätverk han byggt på de olika nivåerna inom politiken.
– Det är bra att som Resobo och politiker känna till gräsrotsverksamheten och vad reformen betyder.
Olika utgångslägen
En fråga som inte ännu har avgjorts är frågan om beskattning. Ska finansieringen ske genom statsskatten – eller borde välfärdsområdena ha beskattningsrätt och rätt att justera skatten?
Beskattningsrätten skulle understryka områdenas autonoma ställning, säger Korhonen, som poängterar att han bara spekulerar och inte säger hur det ska vara.
– Kanske det borde finnas en rörelsemån?
Det finns stora skillnader både mellan välfärdsområdena och inom områdena, säger han. Därför är det inte säkert att en statsstyrd schablonartad medelfördelning blir den bästa. Utgångsläget för räddningsverken, som också flyttas till välfärdsområdena, varierar också.
– Vi har helt olika behov av resurser, då vi har hela vår skärgård. Kraven på utbildning och materiel är annorlunda.
Korhonen ser en skillnad jämfört med den vårdreform som skrotades vårvintern 2019. Då låg fokus mer på privata sektorn och valfrihet – nu utgår man från att samhället har det mesta i egen regi och kompletterar där det behövs med privata tjänster.
Var gränserna sedan dras blir en fråga för dem som väljs in fullmäktige.
– Om vi ska peka ut en skiljelinje i det här valet så hittas den just här.
Betonar valets stora betydelse
Helgtider innebär inte mer än ett par extra lediga dagar för Korhonen. Julen gick på traditionellt vis med mat och skidåkning – samt snöarbete. Det kändes bara skönt, säger han.
– När jag växte upp i Pieksämäki fanns det alltid snö på julen. Den första snöfria vintern upplevde jag då jag kom till Åbo för studera.
Det blev också en hel del slösurfning, vilket inte heller det är fel, säger Korhonen.
– Man börjar märka valet i sociala medier.
Han oroar sig över att det nya välfärdsområdet av många kan uppfattas som något som är lika fjärran som EU, och att det sedan syns i intresset för att rösta.
– Det finns en prognos om att valdeltagandet kan bli 40–45 procent, som i EU-valen. Det ser jag som väldigt lågt.
Valet handlar trots allt närservice, av det viktigaste slaget, det som berör människor allra mest, säger Korhonen.
– Om det är något som kan kallas historiskt, så är det den här reformen. Det finns inget viktigare, det handlar om samhällets grundpelare.
Ari Korhonen
Född i Kuopio 1972, uppvuxen i Pieksämäki.
Filosofie magister från fakulteten för matematik och naturvetenskap vid Åbo universitet, med kemi som huvudämne. Har arbetat som lärare i matematik-, kemi-, fysik- och IT-lärare i skolan Turun Normaalikoulu.
SDP:s partisekreterare 2008–2010.
Biträdande stadsdirektör i Åbo 2011.
Stadsdirektör i Reso 2011–2020.
Ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp i Reso.
Sakkunnig (beredskap och säkerhet), enheten för samhälle och miljö vid Kommunförbundet (sedan 2020)
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.