Han kopplar datorer så att du får dina vårdtjänster
KOORDINATOR. Det stora klivet är att se till att medborgare får goda e-tjänster, säger Tapio Järvenpää, som svarar för landskapets IT-förnyelse i vårdreformen. Foto: Stefan Holmström
När vårdreformen kommer flyttar 23 000 kommunalt anställda till nya Egentliga Finlands landskap. Då ska också deras datorer och program kopplas upp mot varandra.
– Somliga har Datsun från åttiotalet, andra har en ny Nystads-Porsche.
Så beskriver Tapio Järvenpää utgångsläget för det som han tillsammans med Jaakko Ståhlberg och Ora Yli-Urpo ska fixa.
De tre utgör IT-teamet vid landskapets så kallade förändringsorganisation.
– Första fasen handlar om kartläggning. Var finns det överlappande program, vilka kan slås ihop, vilka kan ersättas?
Berör hundratals
Trion håller i trådarna, underleverantörer sköter jobbet och arbetar på fältet.
En av de största av dem är 2M-IT, som ägs av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och några andra sjukvårdsdistrikt, samkommuner och Björneborgs stad.
– Hundratals människor kommer att delta. Vi får också direktiv från statligt håll. Stundvis är de här direktiven ändå ganska fjärran från vardagen, medger Järvenpää.
Därför behövs också lokala tillämpningar för hur och i vilken ordning saker och ting görs.
Järvenpää har erfarenhet av enorma helheter. Han jobbade över tio på Nokia, där han ansvarade för globala datasatsningar. De senaste fem åren har han arbetat med uppstartföretag. Då ett projekt nyligen avslutades, behövde han något nytt, och uppdaterade sin Linkedin-profil – och blev kontaktad.
– Först tvekade jag men det här är ett intressant uppdrag, en utsiktsplats i den största reformen under Finlands 100 år. Jag har ett mångsidigt perspektiv men det finns nog ännu en del jag inte förstår inom den offentliga sektorn.
Medborgartjänsterna haltar
Järvenpää är oroad över hur digitaliseringen avancerar. Finland har varit en pionjär då det gäller exempelvis elektroniska hälsovårdsdata, men då det gäller e-tjänster som kan användas av medborgare är läget sämre.
– Det finns två skolor. Somliga anser att man ska bygga allt färdigt innan man kan erbjuda människor nya tjänster.
Den andra skolan, som Järvenpää förespråkar, handlar om att utgå från människan – kunden eller patienten – och sedan bygga bakomliggande system.
– Om vi siktar in oss på de tjänster som medborgarna ska få kan vi den vägen också påverka hur tjänsteproducerande organisationer utvecklas så att de fungerar bättre ihop.
Jag har ett mångsidigt perspektiv men det finns nog ännu en del jag inte förstår inom den offentliga sektorn.
Det är lätt att anta att Järvenpää rekryterades för att leverera ett visst nytänk. Okej, han går i boots och har en stor dödskallering på ena handen, men de är bara yttre attribut; Tillsammans med sin tidigare kollega Ilkka Kankare har Järvenpää också skrivit boken ”Veikö Moolok vallan?” (Tog Molok makten?).
– I boken benar vi ut vad som brukar gå fel i stora projekt och vad som borde göras.
I boken riktas kritik mot det kraftigt försenade patientdatasystemet Apotti, som skulle ersätta flera äldre datasystem inom den nyländska social- och hälsovården, likaså mot patientdataregistret Kanta.
– En ”arvsynd” inom olika projekt (inom det offentliga) verkar vara att man gått in för silolösningar där program inte talar med varandra. Det går också lätt så att man tappar fokus. Vad var egentligen målet?
Järvenpää ställer sig tveksam till det statliga Sotedigi-bolaget som ska leverera klient- och patientuppgiftssystem till landskapen. Han ser en principiell konflikt.
– Om nu marknaden och funktioner ska öppnas så vad gör vi med ett nytt statsbolag som ska göra sådant som andra redan gör? Det fjärmar också beslutsfattandet från kunden. Utveckling sker inte genom att man med lag bestämmer om ett statligt bolag.
Järvenpää skulle hellre se hungriga uppstartföretag som har en vilja att göra något nytt och som diskuterar med lokala beslutsfattare och användare.
BOKA TID. Ett mål är att ”ta vårdreformen till mobilen”, en bättre tillgänglighet till tjänster. Foto: Stefan Holmström
Just nu väntar Järvenpää på beslut om finansiering för att efter kartläggningen gå vidare till mer konkreta åtgärder.
– Många system är från 1990-talet. De har genomgått ansiktslyft och uppdateringar men det finns brister i hur de fungerar ihop.
Stora ändringar mot slutet av året
De stora programförändringarna sker i slutet av året och början av 2019, men det blir säkert kvar några ”svansar” in på 2020-talet, säger Järvenpää. Helt bekymmerfritt blir det inte. Det handlar om gamla program och system som har lappats på efter hand.
– Det blir nog också så att vi får dra ut sladdar och sedan lyssna efter i vilket rum någon skriker till.
För de flesta anställda kommer dator- och programförnyelsen att kännas som än vanlig uppdatering som ger några nya egenskaper.
– De förändringar vi gör kommer till största delen att sker under motorhuven. Det är bara vissa områden där system byts helt, säger Järvenpää.
Det här beror inte på IT utan på att det finns reformer som förändrar somligas arbete. En sådan är det riksomfattande utvecklingsprogram LAPE, som förnyar barn- och familjetjänsterna, en annan är Kompassi, en ny servicestyrning och rådgivning för äldre.
– Det stora klivet är att se till att medborgare får goda e-tjänster. Vår ledande tes är att kunden kommer före organisationen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.