Han kan inte föreställa sig ett liv utan tro
Inga pensionsplaner. Den katolska församlingens kyrkoherde i Åbo, Peter Gebara, fyller 60. Han tänker fortsätta i församlingen så länge hans förmän vill ha honom där. Gebara är också kaplan i Malteserorden. Foto: Dan Lolax
– Jag är tacksam över att få vara i Finland. Här är lugnt och naturen är orörd. Jämfört med Schlesien är Finland som ett sanatorium.
Peter Gebara, kyrkoherde i den katolska församlingen i Åbo, kom till Finland för 27 år sedan. Nästan 16 år av den tiden har han lett Heliga Birgittas och salige Hemmings församling.
I dag fyller han 60 men några pensioneringsplaner har han inte. En katolsk präst utför sitt uppdrag tills hans chefer bestämmer annat, säger Gebara.
– Jag stannar här så länge som jag behövs. Vi är en liten församling med stora utmaningar – och möjligheter.
Kommer från hårt prövat land
Gebara är från staden Chorzów i regionen Schlesien i Polen, den som får Finland att framstå som ett sanatorium.
Under kommunismen industrialiserades regionen på naturens bekostnad.
– Det gick inte att dricka vattnet, säger Gebara och konstaterar att Polen prövats hårt av Sovjetunionen och Hitlers Tyskland.
– Vi hade oturen att finnas mellan två fiender som besökte varandra via oss.
När han kom till Finland 1991, först för att leda församlingen i Tammerfors, var landet så gott som okänt för honom.
– Jag visste att det var kallt och mörkt, fast när jag anlände var det högsommar och ljust dygnet runt, säger Gebara när ÅU träffar honom i den katolska kyrkan på Ursinsgatan.
De katolska prästerna i Finland har traditionellt kommit från Holland och orden Jesus heliga hjärta, ett brödraskap som Gebara tillhör och vars polska avdelning blev ombett att hjälpa till när det blev tunt i de holländska leden.
73 olika nationaliteter, 35 språk
Gebara säger att han aldrig ångrat att han flyttade från Polen till Finland.
Hans arbete som kyrkoherde formas av församlingens minst sagt internationella prägel. I den finns 73 olika nationaliteter och 35 olika språk.
Församlingens huvudspråk är finska men mässor hålls också på, bland annat, filippinska, arameiska, engelska och svenska. Åland hör till den katolska församlingen i Åbo och de åländska medlemmarnas antal uppgår till 170.
Sammanlagt har församlingen kring 2 500 medlemmar och den växer med ungefär 100 medlemmar varje år.
En del av dem kommer från evangelisk-lutherska församlingar och till Gebaras arbetsuppgifter – förutom att leda mässor och gudstjänster, förrätta dop, vigslar och begravningar och sköta administrativa ärenden – hör att undervisa de nya församlingsmedlemmarna i den katolska tron.
Finlands enda katolska begravningsplatsen finns i Åbo. På Åbo begravningsplats är den katolska församlingen granne med den judiska församlingen och den grekisk-ortodoxa.
Där finns gott om plats, säger Gebara. Andra katolska församlingar i Finland har rätt att använda begravningsplatsen – men det är inget tvång. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Helgonet och biskopen. Korset är från Holland, gobelängen från Tyskland. Till vänster om den: Heliga Birgitta. Till höger: Biskop Hemming. Foto: Dan Lolax
De många nationaliteterna och kulturerna för med sig utmaningar, säger Gebara. Hans uppgift är att finna kompromisser.
– En grupps traditioner kan vara oacceptabla för en annan. Själv tänker jag att även om jag inte kan förstå något så behöver jag inte motarbeta det.
Samtidigt, tillägger Gebara, ger församlingen en fingervisning om hur samhället överlag borde fungera.
Efter söndagsmässan sitter polacker, irakier, vietnameser, finländare med flera bredvid varandra och dricker kaffe i församlingens matsal.
Den katolska kyrkan är trots allt rätt så liten i Finland. Stöter du på fördomar om er tro?
– Det händer. Bland annat får vi frågor om jungfru Maria, om varför vi tillber henne. Det gör vi inte, vi respekterar henne.
Har avgett fattigdomslöfte
Katolska prästers familjeförhållanden väcker också frågor, säger Gebara.
– ”Celibat” är ett svårt begrepp för många. Dessutom finns det fördomar om den katolska kyrkans ekonomi. Vi uppbär inte kyrkoskatt men många tror att den katolska kyrkan är rik, att det kommer guld ur väggarna. Man måste komma ihåg att många av våra församlingsmedlemmar har kommit till Finland i jakt på ett bättre liv. De har inte råd att bidra med mycket.
Församlingen klarar sig ekonomiskt tack vare stöd från nätverk i Tyskland. Någon lön får Gebara inte, även om en ändring i stödsystemet gör att han kommer börja få kring 300 euro i månaden av de tyska organisationerna.
Det är inte lön utan fickpengar, säger han. Å andra sidan har han ingen familj att försörja.
– Och eftersom jag också är munk har jag avgett ett löfte om att leva i fattigdom. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Samlingsplats. Den katolska kyrkan på Ursinsgatan i Åbo stod klar 1966. Foto: Dan Lolax
Den evangelisk-lutherska kyrkan är aktivt med i samhällsdebatten. Kan den katolska kyrkan i Finland ta den rollen?
– Vi blandar oss inte i politik förutom om beslut strider mot Guds lag. Till exempel abort och eutanasi kan vi inte acceptera. Den enda som kan bestämma över livet är Gud.
Upplever du att ni och de övriga religiösa samfunden har samma mål?
– Jag tror att vi vill samma saker men att vi försöker nå dem på olika sätt. Vi tillber alla samma Gud och vi vill ge alla människor samma värde.
Gebara säger att den nuvarande påven Franciscus budskap om medmänsklighet har gett allmänheten en positiv bild av den katolska kyrkan.
Vad har religionen gett dig personligen?
– Jag kan inte föreställa mig att leva utan tro. Även om jag bestämde mig för att bli präst först när jag tog studenten har kristendomen varit starkt närvarande sedan barndomen. Nu har jag varit präst i 32 år och levt klosterliv i 40. Allt jag tänker på och gör har att göra med kristendomen.
Peter Gebara
- Fyller 60 den 10 maj.
- Bor i Åbo.
- Hobbyer: Fotografering, cykling och lätt motion utomhus.
- Senast lästa bok: En polsk bok om hur reformationen påverkat kyrkan.
- Bästa stället i Åbo? Jag trivs i Kuppisparken. Där brukar församlingsmedlemmar ordna picknick.
- Var finns den vackraste katolska kyrkan? I min hemstad Chorzów finns en träkyrka från 1500-talet. Jag kan fortfarande känna doften från rökelsen i den kyrkan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.