Hampa testas som byggisolering i Åbo
Projektchef Noora Norokytö kollar ett block med hampamassa som testas som byggnadsisolering. Samma material har använts som väggisolering på väggen till höger. Foto: J-O Edberg
Hampa har dykt upp som ett potentiellt isoleringsmaterial inom byggandet i Finland.
För tillfället pågår ett pilotprojekt vid Åbo yrkeshögskola där man testar användandet hampa som isolering i husbyggen.
En testbyggnad har uppförts på yrkeshögskolans gård vid Lemminkäinengatan där byggnadens väggar är försedda med hampaisolering.
Isoleringen består av en massa som innehåller träfibrer från hampaväxten blandad med släckt kalk.
Massan kan gjutas på plats för hand eller med en högtrycksspruta. Man kan också tillverka block och element av hampamassan.
– Hampa används som isoleringsmaterial inom byggandet i flera europeiska länder. I Frankrike, Holland, Italien och Schweiz är hampa mycket vanligt, säger Noora Norokytö, projektchef för hampaprojektet.
Projektet är unikt. Hampa har aldrig tidigare testats i större skala som isoleringsmaterial inom finländskt byggandet.
– Vårt fuktiga klimat är en utmaning eftersom den hampabaserade isoleringen behöver en lång torktid. Väggar där isoleringen är 15 centimeter tjock behöver torka i minst två månader, säger Norokytö.
Men bortsett från den långa torktiden har hampa många fördelar som isoleringsmaterial.
– Hampaisoleringen är värmeisolerande och samtidigt ett material som andas. Det gör att luften slipper att cirkulera och man minskar risken för dålig inomhusluft. Isoleringen är också brandsäker, säger Norokytö.
För att luften ska kunna cirkulera förutsätts att man på innerväggen lägger ett lager med rapp ovanpå isoleringen. På ytterväggen går det bra med vanlig brädfodring.
Hampstugan. Så här ser testbyggnaden ut vid Åbo yrkeshögskola där hampa använts som isolering. På bilden ses Päivi Sini, Juha Kääriä och Noora Norokytö. Foto: J-O Edberg
Norokytö lyfter fram ytterligare fördelar men att använda hampa som isolering i byggnader.
– Råvaran är inhemsk, hampa kan odlas i de flesta områden i landet. Den är också ekologisk eftersom den kan odlas utan bekämpningsmedel. Växten är dessutom koldioxidneutral då den binder mycket koldioxid, säger hon.
Hampa är i dag en vanlig råvara i bland annat klädindustrin, bilindustrin, energiindustrin och inom livsmedelssektorn.
I Finland har hampa odlats sedan 1990-talet, i början främst för utvinning av oljor ur växtens frön.
Men i början av 2000-talet började hampa också odlas som energigröda eftersom man kan utvinna energi ut växtens biomassa.
Nu går man ytterligare ett steg längre och satsar på hampa som råvara i byggnadsisoleringen.
– Odling av hampa börjar bli en lukrativ business. Vi ser att antalet odlare ökar, säger Juha Kääriä, forsknings- och utbildningschef vid Åbo yrkeshögskola.
Han ser en stor potential i hampaodlingen.
– Hampa kan bli en viktig odlingsväxt i framtiden, ett alternativ till spannmålsodling då EU-stöden krymper, säger Kääriä.
Man får också stöd för odling av hampa, och redan nu finns många odlare i landskapet, säger han.
I fjol odlades hampa på totalt 800 hektar i Finland. Knappt hälften av arealen, eller 300 hektar, finns i Egentliga Finland. Drygt tio hampaodlare finns i landskapet för tillfället.
– De största odlingsarealerna finns i Egentliga Finland, Österbotten och östra Finland, säger Norokytö.
Det finns ett stort intresse för hampabaserad isolering både i byggnadsbranschen och i arkitektbranschen.
– Vi får besök av både arkitekter och representanter för byggnadsföretag som vill bekanta sig med projektet, säger Kääriä.
Päivi Sini och Noora Norokytö granskar hampamassans hårdhet. Foto: J-O Edberg
Avsikten är att jobba vidare och söka finansiering för fler projekt där man undersöka hampans lämplighet som isolering i husbyggandet på våra breddgrader.
Redan nu marknadsför man isoleringen i liten skala. En anläggning för trycksprutning av hampamassa har införskaffats från Frankrike.
– För intresserade byggare erbjuder vi anläggningen och vår kunskap, säger Kääriä.
Redan i dag kommer anläggningen till användning i Lundo där en kåta som byggs som grill- och rastplats invid en naturstig får väggar isolerade med hampamassa.
På sikt är målet att man ska kunna bygga hus med hampabaserad isolering.
– Senast 2022 på bostadsmässan i Nådendal hoppas vi att det ska finnas ett egnahemshus byggt med hampa som isolering. Tanken är att man i fortsättningen också ska kunna bygga höghus med hampaisolering, säger Norokytö.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.