"Halvfärdigt" förslag om att avveckla Åbolands sjukhus får kritik – nu krävs särlösningar
Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén gillar inte det aktuella förslaget eller hur det tagits fram. ÅU-foto
Förslaget att avveckla affärsverket Åbolands sjukhus och göra sjukhuset till en del av Åbo universitetscentralsjukhus kommer knappast att accepteras av ägarkommunerna Pargas och Kimitoön.
ÅU har skrivit om ärendet under våren. På måndag når det stadsstyrelsen och kommunstyrelsen på respektive orter.
Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén är kritisk till förslaget och till hur det tagits fram.
– Det känns som ett halvfärdigt ärende.
Båda hans och Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahtas förslag på måndag är att ärendet remitteras, eftersom det ”inte kan anses utgöra ett slutligt, tillräckligt motiverat och detaljerat förslag vars konsekvenser bedömts i tillräcklig omfattning.”
Lösningen vore ett tvåspråkigt serviceområde
Det centrala problemet är att det aktuella förslaget reducerar Åbolands sjukhus till en byggnad med olika vårdverksamheter.
Som en sådan skulle sjukhuset lyda under olika vårdchefer och under sjukhusdirektören.
– Vi menar att det här är en för svag konstruktion som är för beroende av de olika tjänsteinnehavarnas goda vilja, säger Nygrén.
– En tvåspråkig serviceförmåga uppnår man genom ett långsiktigt arbete. Den har vi uppnått och utvecklat på Åbolands sjukhus, men den är mycket svagare på annat håll i sjukvårdsdistriktet.
Hans poäng är att tvåspråkiga lösningar kräver organisatoriska särlösningar. En sådan särlösning vore att Åbolands sjukhus blev ett tvåspråkigt serviceområde, med egen chef, budget och rekryteringsansvar.
Besvikelse över att överenskommelse inte höll
Faktum är att direktionen för Åbolands sjukhus har levt i tron att sjukvårdsdistriktet gått med på en sådan särlösning.
På ett möte i mars konstaterades att parterna kan nå enighet om förslaget, förutsatt att sjukvårdsdistriktet accepterar direktionens krav om att Åbolands sjukhus blir ett serviceområde.
Syftet med direktionens krav var att behålla de strukturer som garanterar den tvåspråkiga vården. Men i det aktuella förslaget har direktionens krav inte beaktats.
Nygrén säger att sjukvårdsdirektören Leena Setälä har rätt att välja vad som sänds ut för utlåtande, men klart är att det finns en utbredd besvikelse över förslagets nuvarande form.
Bra för eventuell reform, och för stiftelsestöd
En av de besvikna är direktionsmedlemmen Inger Wretdal från Kimitoön. Hon säger att flexibiliteten, kvaliteten och personalens välmående garanteras om Åbolands sjukhus får fortsätta som en skild enhet med en egen chef som har rätt att anställa personal.
– Rekryteringen är viktig, och de språkliga kraven måste också i fortsättningen vara goda kunskaper i svenska och finska. Det gäller också de läkare som har sjukhuset som första arbetsplats. Ämbetsspråket för serviceområdet ska vara svenska.
Wretdal påpekar att när nästa försök att genomföra social- och hälsovårdsreformen inleds så är ett självständigt serviceområde ett bra utgångsläge för sjukvårdsdistriktet.
Ett serviceområde fortsätter dessutom göra det möjligt för stiftelser att stöda den tvåspråkiga offentliga vården. Om Åbolands sjukhus försvinner in i ÅUCS är det inte säkert att den viljan består.
Inger Wretdal (SFP) vill att den fungerande tvåspråkiga organisationen bevaras. ÅU-foto
En organisationsmodell som fungerar bra ska inte förstöras, är Wretdals poäng. Den backas upp av ett pressmeddelande som sjukhusets direktion sände ut i fredags.
Direktionen skriver att det nu finns en chans att skapa en helhet för tvåspråkig vård på Kaskisbacken, inklusive ett hälso- och välbefinnandecentrum som skulle satsa på hälsofrämjande och förebyggande vård.
Sjukvårdsdistriktets och ÅUCS ledning hoppas att ärendet ska kunna nå distriktets fullmäktige i juni, men Nygrén säger att mycket återstår i tanke och planering innan ärendet kan föras vidare.
Han hoppas att distriktet beaktar kommunernas utlåtanden så att fullmäktige kan ta ställning till ett mera genomtänkt och analyserat förslag.
Nygrén säger att de åboländska kommunerna inte försöker bromsa utvecklandet av den tvåspråkiga vården i sjukvårdsdistriktet.
– Men utvecklingen måste utgå från trovärdiga förslag som är förnuftiga ur såväl medicinsk och språklig synvinkel.
Problematisk situation om förslaget inte ändras
Om sjukvårdsdistriktets styrelse trots allt avancerar med ett oförändrat förslag kommer de åboländska kommunerna att hänvisa till affärsverkets grundavtal.
Enligt det kan större förändringar genomföras enbart med ett majoritetsstöd av Pargas och Kimitoöns ledamöter i sjukvårdsdistriktets fullmäktige.
– Gör man inga ändringar i förslaget så blir det en problematisk situation. Vi hoppas att distriktet tar vårt utlåtande på allvar och gärna bjuder in till diskussion. Dialog med kommunerna har inte varit processens starkaste sida.
Annan åsikt i S:t Karins och Åbo
Frågan om Åbolands sjukhus visar att Pargas och Kimitoön är ensamma i sin syn på vad som garanterar tvåspråkig vård.
Sjukvårdsdistriktets förslag behandlades av social- och hälsovårdsnämnden i Åbo i onsdags. Där ville Kjell Wennström (SFP) remittera ärendet, med liknande motiveringar som ovan, men hans förslag röstades ner och ärendet gick vidare till stadsstyrelsen. Wennström lämnade avvikande åsikt i ärendet.
På måndag tar S:t Karins stadsstyrelse ställning i ärendet. Där är stadsdirektör Harri Virtas förslag att förändringen accepteras, under följande tre villkor:
- Tvåspråkig specialiserad sjukvård ske erbjudas speciellt när modersmålet är viktigt för vården.
- För stränga språkkrav får inte inverka negativt på vårdens kvalitet.
- Resurserna för tvåspråkig vård får inte ta resurser från den specialiserade sjukvården överlag.
Patrik Nygrén säger att det handlar om en bekant skiljelinje.
– Också inom sjukvårdsdistriktets ledning tycker man att man har förståelse för dessa frågor. Men det är en sak att tycka och en annan att förstå vad permanenta strukturer har för betydelse för en fungerande tvåspråkig vård. Det är den biten som vi som ordnar tvåspråkig vård i praktiken förstår. Riktig tvåspråkig vård ordnas av Pargas och
Kimitoön och Åbolands sjukhus. Åbo har en mycket haltande förmåga att ge service på båda språken.
LÄS OCKSÅ:
Utredning av Åbolands sjukhus väcker kritik — ”språkbedömningen är felaktig”
Chefsöverläkare: Åbolands sjukhus kan bli del av ÅUCS utan att svenskan hotas
Stupad vårdreform påverkar inte planer för Åbolands sjukhus
Styrelse ställer sig bakom avvecklandet av Åbolands sjukhus
Is i magen i frågan om avvecklandet av Åbolands sjukhus, säger politiker och konsult
Nu är det nästan klart: Åbolands sjukhus blir en del av ÅUCS
Förslag: Gör Åbolands sjukhus till en del av ÅUCS
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.