Finlaysons 200-åriga historia rymmer både barnarbete och samhällsansvar – från Tammerfors till världen
För 200 år sedan hade skotten och industrialisten James Finlayson tur. År 1820 bosatte han sig i Tammerfors efter att han blivit medveten om vattenkraften i staden. Det här var början på textilföretaget Finlaysons långa historia.
— James Finlayson fick gigantiska privilegier. Han fick ett stort markområde intill forsen alldeles gratis. Dessutom fick han ett stort statslån utan att ens behöva be om det. Det enda villkoret som ställdes var att företaget skulle vara verksamt inom sex år. Man ville helt enkelt ha honom hit.
Det säger Mari Lind, forskare vid Museicentrum Vapriikki i Tammerfors. Hon är projektledare för jubileumsutställningen om Finlayson som egentligen skulle öppna redan i april.
— Men då kom ju coronaviruset och ställde till det. Vi kunde öppna utställningen först vid midsommar. Den har hittills varit väldigt populär, säger Lind.
Gynnad av coronaviruset
Jukka Kurttila, kreativ chef vid Finalyson, säger att jubileet inträffade under den absolut värsta coronatiden.
— Vi skulle bland annat ordna fest i Tammerfors med gamla arbetstagare, men den blev vi tvungna att ställa in. Dessutom skulle vi ha haft en stor utställning i Japan med våra samarbetspartner, säger Kurttila.
Men bortsett från de inställda festligheterna har coronaviruset visat sig vara gynnsamt för Finlayson.
— Epidemin bidrog till att folk började inreda. Folk började se hur de egentligen har det hemma när de tvingades tillbringa mer tid där, säger Kurttila.
Finlayson ingen affärsman
I dag hittas Finlaysons påslakan i största delen av de finländska hushållen. Men James Finlayson själv var ingen vidare bra affärsman. Först började han tillverka till exempel spinnmaskiner för textilindustrin, men en sådan efterfrågan fanns inte.
— Senare fick staten honom att rikta in sig på textiltillverkning. I senare forskning har det också framkommit att det var hans fru Margaret som var den företagsamma i förhållandet, säger Lind.
Enligt Lind var det paret Finlayson som hämtade barnarbetet till Finland. Kvinnorna – särskilt unga sådana – steg in på fabriksgolvet vid samma tidpunkt. Arbetet var hårt, men på fabriken fanns det åtminstone skolor som ökade barnens chanser att klara sig senare i livet. Men James Finlayson fick nog ganska fort. Redan 1836 sålde han företaget och flyttade så småningom tillbaka till Skottland.
— Efter det tog Carl Samuel Nottbeck, Georg Adolf Rauch och William Wheeler över företaget. Det var efter det som utvecklingen tog fart på riktigt, säger Lind.
Historisk värdegrund
Innan James Finlayson satte sin fot i Tammerfors var staden en mycket liten trähusstad. Företaget fick Tammerfors att växa och utvecklas.
— Man pratar ofta om att Finlaysons område var en egen stad i staden. Där fanns egna skolor, sjukhus, äldreboenden, brandkår, polis och bostäder för både pojkar och flickor, säger Lind.
På området fanns till och med en egen kyrka och ibland också egna pengar.
— Allt var däremot inte enbart avsett som välgörenhet, utan man tog helt enkelt hand om personalen så att de kunde börja arbeta så snabbt som möjligt.
Enligt Kurttila var 1800-talet en tid då Finlayson axlade ett stort ansvar för sina arbetstagare, men också satsade mycket på innovationer. Till exempel var företaget en föregångare inom elektrisk belysning.
— Finlaysons värdegrund gick lite förlorad på vägen. Men i dag söker vi inspiration ur företagets historia. Vi har på nytt inkorporerat mod, ansvar och nyfikenhet i vår verksamhet och använder dem som våra ledord.
En hållbar framtid
I början av 1900-talet jobbade som mest över 3 000 personer på fabriken i Tammerfors. Redan på 1990-talet avslutades produktionen i Tammerfors och 2009 upphörde all inhemsk produktion. Nu för tiden sker så gott som all produktion utomlands. Produkterna designas däremot i Finland.
— Lakanen görs i Turkiet och badrumstextilerna i Belgien, säger Kurttila.
I dag jobbar cirka 200 personer för företaget. Sedan 2000-talet är Finlayson mera av ett varumärke. Finlayson marknadsför sig som ett transparent företag med samhällsansvar.
Konkurrensen har enligt Kurttila ökat avsevärt de senaste trettio åren. Förut konkurrerade företaget med 5-6 andra på den finländska marknaden. Nu är konkurrenterna på den inhemska marknaden över 40, på den internationella ännu fler.
— Lågprisimporten är ett problem för oss. Vi har märkt att våra konkurrenter egentligen inte är företag utan människors likgiltighet och andra företags ansvarslöshet.
Kurttila säger att han tror på en framtid där det finns en efterfrågan på kvalitativa produkter som är ansvarsfullt framställda. Stora förhoppningar finns på den japanska, kinesiska och finländska marknaden.
— Även om vi förankrar vår värdegrund i historien är det viktigt för oss att fortsätta vara flexibla och intressanta. Det går inte att arrogant föreställa sig att folk köper våra produkter bara ”för att vi är Finlayson”.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.