Hälsoutgifterna en större del av utgifterna för låginkomsttagare än för höginkomsttagare – ”Det främsta hindret verkar dock vara långa väntetider”
Hushåll i Finland betalar en större del av sina hälso- och sjukvårdsutgifter som självrisk och genom kundavgifter än i de övriga nordiska länderna. Det visar en studie utförd av forskare vid Åbo universitet och Institutet för hälsa och välfärd för Världshälsoorganisationen WHO.
Skillnaden är störst när det gäller avgifter för hemvård och serviceboende samt kostnader för receptbelagda läkemedel.
I Finland är dessutom katastrofala hälsovårdsutgifter vanligare än i de övriga nordiska länderna och Västeuropa. Detta avser situationer där hälsovårdsutgifterna är mycket höga i förhållande till hushållets betalningsförmåga.
I Finland utgjorde hälsoutgifterna i genomsnitt cirka 4 procent av hushållens totala konsumtion 2016, vilket motsvarar 623 euro per person och år.
Skillnad mellan hög- och låginkomsttagare
För låginkomsttagare var hälsoutgifterna en större del av den totala konsumtionen än för höginkomsttagare, även om hushållen med högre inkomster använde mer pengar till hälsovårdsutgifter. Hushållen använde mest pengar till läkemedel, öppenvårdstjänster och mun- och tandvård.
Enligt en internationell enkät är det relativt vanligt att människor i Finland inte får hälso- och sjukvårdstjänster när de upplever att de behöver dem. De vanligaste otillfredsställda servicebehoven finns i hushåll med låga inkomster.
”Avgifter är ett potentiellt hinder för tillgången till tjänster och läkemedel. Det primära hindret för tillgången till tjänster verkar dock vara långa väntetider”, konstaterar Katri Aaltonen, specialforskare vid Åbo universitet, i ett pressmeddelande.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.