Hälsomyndigheterna konstaterar: Vi har ännu inte sett sluträkningen för coronaepidemin

Roope Uusitalo, professor i offentlig ekonomi vid Helsingfors universitet, säger att han förra våren låg sömnlös och tänkte på olika scenarion som kunde utspelas till följd av coronapandemin.
— De prognoser som vi tog fram i april-maj i fjol var alla mycket kusliga. Som tur är var mina uträkningar alldeles felaktiga.
Det sade Uusitalo under en paneldiskussion på fredagen. Diskussionen ordnades under den årliga hälsoekonomiska dagen som arrangeras av Hälsoekonomiska samfundet och Institutet för hälsa och välfärd.
Vårdskulden
Temat för diskussionen var de ekonomiska följderna av coronaviruset i Finland. Paneldeltagarna är överens om att epidemins effekter hittills har varit mildare än vad man förutspådde i våras. Men krisen fortsätter, och i panelen uttrycks oro för de eventuella ekonomiska och sociala följder som kan dyka upp först i framtiden.
Uusitalo säger att Finlands bruttonationalprodukt minskade med cirka 3 procent i fjol. I jämförelse med andra europeiska länder har ändå landets ekonomi minskat relativt lite. Han menar att det beror på att epidemin helt enkelt varit mildare i Finland.
— Men det kommer ännu ta lång tid innan vi får den slutliga räkningen för coronakrisen, säger han.
Förra året ökade vårdskulden drastiskt, speciellt i vissa delar av landet. Kirsi Varhila, kanslichef vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger att den växande vårdskulden har drabbat främst de sjukvårdsdistrikt där också epidemin har varit mest framträdande, som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Juha Tuominen, vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, säger att situationen är bättre än vad den var till exempel i höstas, men ännu är vårdköerna speciellt långa bland annat inom tandvården.
Snedfördelning av stöd
För sjukvårdens del säger Tuominen att de ekonomiska stödåtgärderna inte nödvändigtvis har nått fram där behovet varit som störst.
— Snedfördelningen har ändå inte påverkat vår sjukvårdskapacitet negativt. Jag är mer orolig för resten av landets struktur eftersom epidemin påverkar olika branscher väldigt ojämlikt.
Tuominen säger också att läget inom sjukvården fortfarande är svårt på grund av allt fler smittfall och de nya och mer smittsamma virusvarianterna.
— Men åtminstone vet vi nu bättre vad det är vi kämpar mot och vi vet bättre hur vi ska vårda våra patienter, säger han.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.