Hälsoexperter vill slopa straff för lindriga knarkbrott – Åbopoliser tvekar
Arkiv/PixabayOmdebatterad planta. Ska unga människor hamna i straffregistret för att de brukar till exempel cannabis några gånger? Cannabis är ett samlingsnamn för både hasch och marijuana, marijuanan är växtdelarna. Foto: Pixabay
Finland borde överväga att luckra upp drogpolitiken och straffen för mindre bruk av narkotika borde kanske avskaffas. Så lyder ett blogginlägg på Institutet för hälsa och välfärds webbplats (13.2), skrivet av professor Pekka Hakkarainen och utvecklingschef Tuukka Tammi.
De anser att narkotikaproblemen hellre ska åtgärdas med åtgärder inom social- och hälsovård. Det skulle endast gälla bruk av narkotika, inte handel.
Enligt Hakkarainen och Tammi är det onödigt att speciellt unga människor hamnar i Rättsregistercentralens straffregister för att de testat att röka cannabis några gånger. De flesta som hamnar i straffregistret för bruk av en liten mängd narkotika gör det för just cannabis.
De tycker att man stänger gränserna för ungas möjligheter att få vissa typer av arbete genom att placera dem i straffregistret.
Och det stämmer, konstaterar kriminalöverkommissarie Teijo Ristola i Åbo. Dörrar stängs då det gäller vissa yrken, exempelvis läkare.
Men han tycker inte att det är ett problem att man hamnar i straffregistret fem–tio år. Enligt honom är det väldigt få som stängs ute från vissa jobb på grund av det.
– Du kan inte bli president, riksdagsledamot… Eller riksdagsledamot kan du ju bli. Men ingen kollar till exempel anställda på en restaurang. Vi måste ju tänka på de nittio procent av olika jobb som en straffad kan få. Det är dessutom väldigt många av de som straffas för drogbrott som har fast anställning, påpekar han.
Han lyfter också fram andra brott som påverkar möjligheten att få jobb.
– En sexualförbrytare får inte jobb på daghem, skulle vi också ta bort en sådan ur registret?
Den som brukar en liten mängd narkotika kan alltså få böter eller fängelse i upp till sex månader. Man kan också undvika straff och endast tilldelas en anmärkning om man kan uppvisa ett intyg för åklagaren som visar att man får vård för missbruk. Ens namn hamnar trots detta i Rättsregistercentralens straffregister.
Eftergift i straffet kan ges om det misstänkta brottet med hänsyn till mängden och typen av narkotika, brukssituationen och omständigheterna anses ringa.
En minderårig förstagångsbrukare kommer undan med ett samtal med polisen.
Det är en helt annan sak när en ung människa röker marijuana än när en vuxen gör det. Hjärnan påverkas kraftigare.
Det är just minderåriga – och till och med barn – som Susanna Artte på Centralkriminalpolisen i Åbo tycker att polisen ska sätta mest resurser på att bevaka då det gäller bruk av narkotika. Man ska inte satsa mycket resurser på att jaga 40–50-åringar som röker marijuana.
– Det är en helt annan sak när en ung människa röker marijuana än när en vuxen gör det. Hjärnan påverkas kraftigare. Och vi vet att allt fler unga röker marijuana i dag.
Mest resurser borde polisen sätta på att komma åt de nätverk som hämtar in eller tillverkar, marknadsför och säljer.
– Det är också det som polisen i huvudsak gör, säger Artte som jobbat tre år på CKP och innan dess cirka tio år på polisens narkotikaenhet i Åbo.
Knarkligorna säljer oftast flera olika sorter, inte bara en, vilket leder till att de har makt inom droghandeln. Det är en anledning till att styra resurserna mot dem.
Man spränger inte knarkligorna genom att straffa enskilda vuxna brukare, är både Arttes och Ristolas uppfattning.
– Visst kan det hända att Kalle berättar om Jussi som berättar om Pelle som berättar om drogkungen Matias. Men vi har nog andra sätt att reda ut droghandeln och hitta ligorna, säger Ristola.
Inte minst eftersom största delen av narkotikahandeln sker på nätet, konstaterar Artte.
I Åbo liksom resten av Finland behöver man inte längre ha en kontaktperson att köpa av. Knark i alla former och färger kan klickas hem via det anonyma nätverket Tor som gör handeln svårare att spåra.
– Det dröjer också länge att bygga upp drognätverk, som ofta är komplicerade. Det sker inte på en vecka, säger Artte.
Även det leder till att handelns ursprung är svårt att hitta.
Diskussionen om huruvida Finland ska luckra upp sin drogpolitik eller låta den vara som den är är svår att ta ställning till, tycker Artte.
– Den är allt för svartvit ännu. Vi känner inte till följderna av vad som skulle hända om straffbart bruk av narkotika skulle tas bort ur lagen. Vi måste fundera på hur det skulle begränsas – ska det bara gälla en engångsbrukare av marijuana, eller även en engångsbrukare av starkare droger? Ska lagen gälla alla oavsett ålder? Vilka fördelar får vi och vilka nackdelar?
Fakta om droger
Cannabis är ett samlingsnamn för både hasch och marijuana. Det utvinns ur olika varianter av växten hampa. Hasch är kådan från hampväxten som man tillsammans med bland annat bindemedel pressar till ”kakor”. Marijuana är torkade växtdelar från hampan.
Från början var det bara ämnet mdma (Metylen-dioximetyl-amfetamin) som kallades för ecstasy. Det görs i laboratorium och består av syntetiska ämnen. Att ta drogen ger förstås olika resultat för alla, men känslan av ett ökat självförtroende, mer energi, styrka och glädje är vanligt.
Samtliga droger bedöms vara skadliga vid längre bruk.
Marijuana, ecstasy och amfetamin är de mest använda drogerna i Åbo. Hasch har nästan helt slagits ut av marijuanan eftersom det sistnämnda har fått mycket bättre kvalitet längs med åren.
För några år sedan började allt flera finländare tillverka marijuana själv. Men den utvecklingen har planat ut. Ecstasy används oftast som partydrog.
Karfentanil är ett smärtstillande ämne som bland annat används för att söva vilda djur och i plåster.
Ämnet är inte klassat som narkotika i EU – i Finland är det klassat som läkemedel – men flera fall av människor som dött i överdoser har uppdagats. Det är väldigt lätt att ta en överdos – 0,03 milligram är dödligt för en människa, vilket kan jämföras med att 30 milligram heroin är dödligt. I Åbo har karfentanil ännu inte dykt upp.
Majoriteten av drogerna som kommer in i Finland kommer från Holland och Baltikum. Cannabis kommer oftast från Mellaneuropa.
Källor: Susanna Artte, Droginformation
Några narkotikabrott
Strafflagen 50 kapitlet, 2 a §: ”Den som olagligen brukar narkotika eller för eget bruk innehar eller försöker anskaffa en liten mängd narkotika, skall för straffbart bruk av narkotika dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.”
7 § om åtgärdseftergift: ”För bruk av narkotika och andra brott enligt detta kapitel som har samband med bruk av narkotika får, utöver vad som föreskrivs i lagen om rättegång i brottmål eller i denna lag, eftergift ske i fråga om åtal eller straff, om det misstänkta brottet eller brottet med hänsyn till mängden och typen av narkotika, brukssituationen och omständigheterna även i övrigt bedömt som en helhet måste anses ringa. Eftergift får också ske i fråga om åtal eller straff, om den som misstänks för brott eller gärningsmannen har sökt vård som godkänts av social- och hälsovårdsministeriet.”
ÅU träffar en Åbobo och hennes pojkvän från annan ort som ofta föredrar ecstasy framför alkohol.
Det ger varken biverkningar eller jobbiga bakfyllor, tycker åtminstone mannen.
Endast glädje och närvaro.
Och visst märks det en tydlig skillnad på att gå ut med två människor som tagit ecstasy jämfört med människor som druckit stora mängder alkohol.
Vi sitter på en allmänt högljudd bar efter klockan tolv en lördagsnatt, och vårt hörn känns lugnare och på alla vis trevligare än resten av baren.
Det tycker även kvinnan och hennes partner.
– Ser du hur de där bråkar? De där kommer att bli våldsamma senare, säger mannen och pekar på ett bord med män i övre medelåldern.
Mannen började röka marijuana i övre tonåren. Det är nästan tio år sedan dess.
Han gillar inte att använda begrepp som ”droger” eller ”knark”.
– Det tycker jag att man borde kalla alkohol också i så fall. Dessutom borde alkohol klassificeras som det allra farligaste för det gör folk våldsamma. Du ser väl det själv.
En bit ifrån oss påminner de bråkande männens stämmor om hesa, högljudda ankor. Om ett par timmar ska de avlägsna sig under buller och bång, men tillsvidare får de väsnas ifred.
Våldsamma blir de aldrig, men personalen ser ut att hålla ett vakande öga på dem.
Mannen säger sig inte uppleva biverkningar av sitt bruk av droger. Han säger också att han bara tar ecstasy eller röker marijuana några gånger i veckan och att det inte är ett problem.
Kvinnan däremot har märkt att hon konstant längtar till helgen och att måndagarna är värst.
– Men vem längtar inte till helgen? Alla hatar måndagar, säger mannen och kvinnan nickar instämmande.
Ingendera brukar köpa droger över nätet, endast kontakter i en annan stad gäller.
Kontakterna i den andra staden i sin tur köper oftast via nätet, säger mannen.
Tänker ni på att ni stöder ligor som säljer droger till folk utan att någonsin veta vilka konsekvenser deras säljande får?
– Alltså skämtar du? Hur är det då med Alko, borde de sluta sälja alkohol? Borde du kanske själv sluta dricka och äta? Jag mår inte dåligt, och jag tror inte att någon väljer att göra det jag gör för att de mår dåligt, utan det är nog annat som styr, som att man inte vill dricka och då börja må dåligt, säger mannen.
– Det är väl eget ansvar som gäller, precis som med allt annat. Om jag går på krog och inte stör någon och sköter mitt jobb är det väl bra, säger kvinnan.
– Att straffa folk som brukar narkotika är värdelöst, säger mannen.
Hur borde lagen se ut i stället?
– Det kunde vara en viss mängd droger som man får sälja under en viss tid. Samma för att ta droger. Då kunde man kontrollera att ingen tar för mycket.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.