Det var många som var måna om att ta avstånd från Sannfinländarnas politiska målsättningar när Gullrandasamtalen fortsatte på måndagen. Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho njöt av rollen som måltavla och parerade anklagelserna med illa dold ironi. När statsminister Antti Rinne (SDP) påtalade hoten mot yttrandefriheten och demokratin inom EU, gav Halla-aho i gengäld en syrlig känga till den nyvalda regeringen.
– Jag är av samma åsikt att yttrandefriheten är hotad i Europa och att vissa åsikter tystas ned. Många verkar anse att sådana valresultat som gynnar nationalistiska partier är ett hot mot demokratin, sade Halla-aho.
Rinne dröjde inte med att precisera sin ståndpunkt.
– Hotbilderna inom EU handlar om politiseringen av domstolsväsendet, att det blir allt svårare för oberoende medier att göra sitt jobb och att de europeiska grundvärderingarna är på glid, sade han.

Mer bistånd till Afrika

När EU:s flyktingpolitik kom på tal, betonade Rinne att EU borde omfördela den europeiska biståndskakan och göra större satsningar i Afrika i stället för att bygga murar. Halla-aho ville för egen del skärpa gränskontrollen och ansåg att Schengen-systemet bäddar för illegal invandring och ökad kriminalitet. När han lyfte den geografiska blicken plockade han fram offerkoftan.
– USA, Brasilien och Turkiet har genomgått liknande politiska omvälvningar som här i Europa, vilket vi ser i valresultaten. Den liberala ideologins hegemoni bryts ned. Många verkar tro att vi nationalister försvinner bara man väntar ut oss. Ifall man demoniserar partier och dess väljare får vi fler politiska motsättningar, sade Halla-aho.
Det här uttalandet fick riksdagsledamot Erkki Tuomiojas (SDP) blod att svalla.
– Halla-aho verkar anse att EU ska tiga om Brasiliens destruktiva klimat- och skogspolitik, USA:s beslut att strunta i folkrättsliga avtal och Turkiets förföljelse av oppositionella, dundrade han i samband med en publikfråga.

Hybridkrigföring och Airiston Helmi

Den militära säkerheten tillägnades ironiskt nog inte många minuter under måndagens första Gullrandasamtal.
– Det militära hotet är högt i Europa. Det antar ibland skepnaden som anonyma webbtjänster och Tor-nätverk, ibland som territoriella anspråk i Arktis, men också i form av Airiston Helmis tentakler i Åbolands skärgård, sade programdirektör Mika Aaltola på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Helsingin Sanomats korrespondent Anna-Liina Kauhanen i Berlin kan vi inte räkna med EU:s gemensamma försvar.
– När president Niinistö indirekt frågade om Finland kan räkna med militär assistans av EU ifall vi blir angripna uteblev förbundspresident Frank-Walter Steinmeiers svar. Vi kan alltså inte räkna med EU:s militära stöd, sade Kauhanen.

Brittiskt flankstöd kvarstår

Alla var rörande eniga om att det saknas en stark konkret dimension i den europeiska försvarspolitiken – av den enkla anledningen att de flesta EU-länder har utlokaliserat sitt försvar till Nato. Statsminister Rinne och Halla-aho var de enda som framhävde betydelsen av en fortsatt alliansfrihet och ett eget trovärdigt försvar.
– Ett Nato-medlemskap vore en chimär lösning och det är inte heller vettigt att klamra sig fast i EU:s försvarsgarantier, sade Halla-aho.
Storbritanniens förestående utträde ur den Europeiska unionen kommer också att möblera om den militära maktbalansen i Europa. På Utrikespolitiska institutet tror man att det rör sig om en smärre maktförskjutning.
– Jag tror att Storbritannien är exceptionellt motiverat att hålla fast vid det europeiska försvarssamarbetet och vidareutveckla det på grund av de omvälvningar som brexit medför, sade Mika Aaltola.