ÅU 28.05.2021 19:00

När det gått några veckor sedan kandidatnomineringen inför kommunalvalet fastställdes, är Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho nöjd med vad hans parti åstadkommit. Med knappt 6 000 uppställda i fastlandet är det bara fyra kommuner som saknar en sannfinländsk kandidat.

— Rent historiskt sett är det vårt bästa utgångsläge någonsin, säger Halla-aho.

Orsaken till det stora intresset för partiet är enligt Halla-aho att det finns en efterfrågan på den sannfinländska politiken i stora och medelstora finländska städer. Däremot har man fått jobba hårt på mindre orter. Enligt Halla-aho beror det på enpartipolitiken som ofta råder i dessa kommuner; Centern på finskspråkiga områden och SFP på svenskspråkiga.

De fyra kommuner där partiet inte hittat någon kommunalvalskandidat är Närpes, Korsnäs, Pedersöre och Evijärvi.

Lokalpolitik är rikspolitik

Halla-aho tar upp kommunernas trängda ekonomiska situation. Han säger att kommunernas ekonomi varit usel redan före coronapandemin.

— Åttio procent av kommunernas utgifter går till social- och hälsovården och till utbildningssektorn. Allt annat är småpotatis i det stora hela, trots att dessa andra utgifter ofta får en större roll än vad de har.

Den kommunala ekonomin har strukturella och långvariga problem som till stor del beror på befolkningsstrukturer och utflyttning. Halla-aho framhäver att den kommunala politiken inte helt kan lösgöras från rikspolitiken eftersom en stor del av intäkterna kommer som statsandelar.

— Det är rätt fruktlöst att endast koncentrera sig på lokala frågor. Det finns säkert ingen politiker som stänger skolor av rent nöje för sakens skull utan för att det inte finns barn eller pengar.

För att ha fortsatt livskraftiga kommuner säger Halla-aho att det behövs en rikspolitik som möjliggör att industrier etablerar sig i regionerna. Industrin är ekonomins ryggrad runt vilken serviceföretag och underleverantörer kan etablera sig.

Samhället för medikaliserat

Ungas välbefinnande är en fråga som engagerat många under pandemitiden. Enligt Hälsa i skolan, en enkät som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd vartannat år, mådde unga dåligt redan före coronan och för många har måendet försämrats ytterligare på grund av restriktionerna.

Halla-aho säger att det är många faktorer som påverkar ungas dåliga psykiska hälsa. En orsak är enligt honom dagens undervisningsfilosofi.

— Jag tycker den skjuter för mycket ansvar på unga som de ännu inte ska behöva ha. Speciellt påverkas pojkar.

Han nämner också den ökande droghandeln, speciellt i huvudstadsregionen, och den mängd tid som många tillbringar på sociala medier och online. Sannfinländarna vill förbjuda smarttelefoner och plattor i skolorna.

— Men när jag speglar den här diskussionen mot min egen ungdom och studietid tror jag inte att de negativa känslor som ångest och depression som unga känner nu är något nytt. Då diagnostiserade man inte utan konstaterade att nu har någon en dålig dag och då får man ta sig själv i kragen så kanske det är bättre i morgon.

Halla-aho inser att han eventuellt förminskar de problem som finns i dag men säger också att han tycker att dagens samhälle är för medikaliserat.

— Det finns ett namn och en diagnos för alla negativa sinnesstämningar.

På frågan om hur vi ska jobba med de grupperingar som har fått det ännu svårare efter coronan säger Halla-aho att det inte finns någon patentlösning. Han blickar tillbaka till tiden när spanska sjukan härjade i Europa och konstaterar att ekonomin och samhället repade sig rätt snabbt efter att pandemin var över.

— Vi måsta sträva efter att få i gång samhället så snabbt som möjligt och då reparerar ekonomin sig själv. Knappast klarar vi oss utan bestående skador men det är väl inte helt i våra händer heller.

Ingen förståelse för vårdreformen

Generellt kommenterar Halla-aho social- och hälsovårdsreformen som något vars kärna han ännu inte förstår. Han säger att regeringen Sipiläs förslag med en marknadsorienterad reform som stöder valfrihet var dålig från Sannfinländarnassynvinkel men att den ändå hade förståeliga mål.

— Det verkar inte vara fallet med den nya modellen vars centrala uppgift verkar vara att utesluta privata aktörer. Man försöker heller inte dra ner på utgifterna för social- och hälsovården utan tvärtom höja kostnaderna. Det är svårt att närma sig reformen när man inte förstår dess mål, och det finns många andra som inte heller gör det.

Halla-aho tror inte att social- och hälsovårdstjänsternas tillgänglighet påverkas av var administrationen finns utan att det handlar om hur mycket pengar som finns till förfogande.

— Social- och hälsovården är en sektor som det är lätt att skära i eftersom de negativa konsekvenserna syns först långt senare.

Hur kommer ni att agera i en situation där kommunen och markägarens intressen ställs mot varandra?

— Jag kan inte ge ett kategoriskt svar som skulle fungera i alla situationer men egendomsskyddet är en helig fråga för oss, säkert heligare än för många andra partier. Vi skulle snarare stärka egendomsskyddet genom att minska på regleringarna kring bygglov. Vi tycker att människor ska ha en större rätt att förvalta sin egendom men jag kan gott och väl tänka mig situationer där det finns ett starkt offentligt intresse att bygga på någons mark, så jag är inte helt absolut i den frågan utan dessa ärenden måste bedömas lokalt.

Catariina Salo/SPT

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln