Haavisto till ÅU: Att skydda Ålands status är en viktig roll för Finland
På måndag träffar utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna), tillsammans med sin svenska kollega Ann Linde (S), Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. De ska diskutera det aktuella säkerhetspolitiska läget.
Kommer Åland att diskuteras?
– Kanske inte så mycket med Nato, säger Haavisto i en intervju med ÅU under ett besök i Åbo på fredagen.
– Men i Finland är det förstås viktigt att vi tar hänsyn till Ålands specialroll och historia, men också vårt ansvar att skydda Åland. Och bilateralt med Sverige är det väldigt viktigt att vi hela tiden har samma bild av Östersjöns säkerhet. Jag diskuterar förstås med Ann Linde bland annat om Gotland och de svenska öarnas situation. Vi har samma bekymmer som Sverige.
Hur ser du på att Ålands demilitarisering har diskuterats i offentligheten?
– Nå, jag har märkt att det finns något av en historisk debatt. ”Borde man ha gjort något 1990 eller 1993, då Koivisto var president?”, ”Borde vi ha förändrat situationen?” och så vidare. Men det är något som inte hände, och vi respekterar den status som Åland nu har.
– Samtidigt har Finland förstås vissa förpliktelser att skydda Åland, och att skydda Ålands status. Det är också en viktig roll för oss.
Nära och täta kontakter till Sverige
Haavisto säger att han ofta diskuterat med Ann Linde i december och januari. Han konstaterar att Finland och Sverige också är i samma situation när det gäller deras medlemskap i EU och samarbetet med Nato.
– Vi samarbetar med Nato gällande övningar och i sammanhang där vi har ett stort nationellt intresse av att samarbeta. Men vi är förstås inte medlemmar, säger han.
– Det är mycket viktigt att Nato har gett oss all information om vad som är på gång i deras kontakter med Ryssland. Det är viktigt att vi får informationen och kan diskutera med Nato om detta. Därför är måndagens möte med Stoltenberg väldigt viktigt.
Hur ser du allmänt på säkerhetsläget?
– Jag tror att man har märkt att situationen kanske är allvarligare än någonsin efter kalla kriget. Samtidigt som Ryssland ställt sina krav på Nato, Europa och USA så hotar Ryssland med militär kraft vid gränsområdet till Ukraina. Det är något som sällan har hänt i Europa. För oss är det mycket viktigt att stöda Ukrainas suveränitet och gränser.
Finns fortfarande andra oroshärdar i världen
Det har hänt mycket dramatiskt i världen den senaste tiden. Samtidigt finns det en tendens att medierna fokuserar på en konflikt åt gången.
Vad annat än Ryssland, Ukraina och Nato tycker du att vi också borde fokusera på?
– Förstås borde vi fortfarande följa situationen i Afghanistan. Där är en stor humanitär kris på kommande. Talibanerna har inte resurser att styra landet och vi har förstås en annan syn än dem till exempel på kvinnornas och flickornas rättigheter. Samtidigt måste vi ta hand om situationen på ett sådant sätt att den humanitära krisen i Afghanistan inte blir värre.
I Afrika är många saker på gång, konstaterar Haavisto. Han lyfter fram läget i Sahelområdet och Mali.
– Det som händer där väcker ganska stora bekymmer, där vi också ser ett visst större inflytande från Ryssland via beväpnade trupper, alltså betalda soldater. Då vi försöker lösa konflikter i Sahelområdet via FN:s fredsoperationer är det mycket komplicerat att det samtidigt finns privata, betalda soldater med i bilden. Vi bör vara mycket exakta när det gäller den rätta vägen att hantera kriser i området.
Och, säger Haavisto: de stora utmaningarna gällande miljön och klimatförändringarna har inte försvunnit någonstans.
– Det skulle vara viktigt att komma till en situation där vi inte har militära kriser, utan där vi kan arbeta med de långsiktiga frågorna som vi fortfarande har kvar.
Läs också: International House Turku samlar service på över tio språk
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.