Pia Heikkilä 07.04.2023 13:40

Vilka psalmer kan du sjunga?

Antalet krymper och många svarar säkert bara en eller två.

Det här oroar Gustav Björkstrand, Åbobo och tidigare biskop. Därför skrev han boken ”Svenska psalmförfattare i Finland”.

Boken fick i februari ett av de största litterära prisen i Finland: Tollanderska priset på 45 000 euro.

Rädsla i skolorna

I skolorna är man i dag nästan rädd för att sjunga psalmer, säger Björkstrand.

Men psalmer är mycket mer än ett religiöst uttryck. Därför är han glad över att ordet kulturskatt nämndes i motiveringen till priset.

– Psalmerna utgör en obruten länk till gångna seklers människors erfarenheter och upplevelser, säger Björkstrand.

Pia Heikkilä

Allt förändras inte

I dag är vi förtjusta i att tala om den snabba förändringen. Men livet ramas ofrånkomligt in av vissa bestående grundvillkor. I alla tider har människor mött sjukdom, död och krig. Inte minst då känner många – ännu idag – ett behov av att vända blicken mot ett vidare perspektiv.

– Det perspektivet, de orden finns i våra psalmer, säger Björkstrand.

Kan man ha glädje av psalmer fast man inte är troende?

– I allra högsta grad. Det är inte endast de fromma som fyller kyrkorna till jul under ”De vackraste julsångerna”. Vad vore julen utan våra sånger? Psalmerna berikar vårt liv också då när vi inte har en personlig övertygelse, säger Björkstrand.

Högtider påminner om livets ändlighet

Då Gustav Björkstrand var minister på 1980-talet utspelade sig en politisk dragkamp som år 1992 utmynnade i återinförandet av två så kallade söckenhelger: Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.

Björkstrand drev målmedvetet att dagarna åter ska firas på rätt kalenderdag.

Dagarnas religiösa innebörd är diffus för många i dag.

Till och med betydelsen av påsk – den största kristna högtiden – är för allt fler inget annat än några extra lediga dagar.

Varför ska vi fortsätta fira de kristna högtiderna, trots att allt färre hör till kyrkan?

– I det dagliga glömmer man lätt bort att vi alla kommer att dö en dag. Högtiderna kan påminna oss om det. Men inte för att bli nedslagen utan för att uppmana till att leva våra liv så rikt och fullt som det bara är möjligt.

Pia Heikkilä

Starkt budskap

Påskpsalmerna har ett starkt budskap.

Gustav Björkstrand citerar biskop Martin Lönnebo i Sverige: ”det känns trotsigt, att med ett ljus i handen vandra ut på de käras gravar på påskdagsmorgonen och se solen bryta fram genom mörkret.”

Lämpliga psalmer är då Sigfrid Aronus psalm ”Upp min tunga att lovsjunga” från 1608 eller Frans Michael Franzéns ”Vad ljus över griften, han lever, o fröjd” från 1812.

– Och man sjunger dem i jublande glädje över att ljuset är starkare än mörkret, att livet segrar över döden, säger Björkstrand.

Psalm för sökare

I psalmboken finns texter som också den som inte har en stark tro kan ta i sin mun. Författaren och sökaren Lars Huldéns psalm ”Jag har ett hem, ett ljuvligt hem” är en sådan. Den har blivit populär vid många begravningar.

– Den säger någonting väsentligt och varmt om livet. Den antyder ett hopp om en annan och bättre värld bortom döden i kretsen av sina kära.

Pia Heikkilä
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln