Carina Holm 19.01.2019 04:52

Vårens riksdagsval närmar sig och i och med det kommer också allehanda valteman att lyftas upp – och bli mer eller mindre heta.
Ett färskt valtema är förslaget om en ny gruvskatt.
Suomen Kuvalehti konstaterar (16.1.2019) att gruvor, gruvskatt och gruvdriftens miljökonsekvenser kommer att diskuteras allt mer ju närmare valet vi kommer.
Det är en välkommen diskussion, eftersom det finns många aspekter av gruvindustrin som är värd en bred samhällelig debatt.
Sex av de nuvarande nio riksdagspartierna anser att en gruvskatt är befogad, och att gruvbolagen borde kompensera samhället för sin brytning (ÅU 18.1.2019).
Suomen Kuvalehti (16.1.2019) slår fast att gruvindustrins omsättning ligger på omkring 2,5 miljarder euro.
I dag betalar företagen samfundsskatt, som andra företag också gör, och fastighetsskatt, men ingen direkt gruvskatt.
Till markägarna betalas ersättning för malmbrytning och för värdet på den metall som man får från gruvan.
Gruvindustrins representanter ser de här avgifterna som jämförbara med skatt.
Verksamhetsledaren för gruvindustrins intresseorganisation i Finland, Pekka Suomela, säger (ÅU 18.1.2019) att han hoppas att partierna gör en grundlig bedömning av skattens effekter innan man fattar några beslut.
Enligt intresseorganisationen finns risken att Finland går miste om värdefulla investeringar, om en ny gruvskatt införs.
Han lyfter fram Sverige som ett möjligt hot.
Om gruvindustrin upplever att den finländska avgiftsbördan är för stor, gynnar det svenska gruvor och den svenska sysselsättningen i stället.
Det är naturligtvis gruvindustrins intresseorganisations uppgift att vinkla frågan så.
Det är också tacksamt att peka på grannlandet Sverige.
Vill någon verkligen att arbetstillfällena och investeringarna ska gå till dem i stället för till Finland?
Det är bra känslomässiga strängar att spela på. Men en gruvskatt uppbärs redan i bland annat Sverige, liksom i Australien, Kanada och Ryssland.
I diskussionens hetta kan det vara bra att minnas det som Suomela också säger: överlag är det ett fåtal personer i Finland som känner till gruvindustrin på djupet.
Han konstaterar också att riksdagsledamöternas arbete är krävande och att de har många ärenden att ta ställning till.
– Dessutom är gruvindustrin ett rätt så komplicerat ämne, säger Suomela.
Det gör riksdagsledamöterna mycket intressanta för såväl intresseorganisationer som andra typer av lobbare.
Den som inte har så stor sakkunskap och som ska fatta stora beslut med många och långvariga följder lyssnar tacksamt på den som kan servera information.
Som i alla frågor där åsikterna går i sär borde politikerna ta till sig argument och fakta från bägge sidor – både från dem som talar mot en gruvskatt och dem som talar för, och komma ihåg att det ligger stora ekonomiska intressen i både befintliga och potentiella gruvor.
I och med Finlands EU-medlemskap 1995 öppnades de finländska malmfälten för utländskt ägande.
I dag bryter bland annat kanadensiska och australiensiska gruvbolag malm, eller rent ut sagt guld med mera, i Finland.
Den senaste tiden har de utländska gruvbolagens verksamhet varit föremål för flera kritiska artiklar i finländska medier.
Samtidigt skriver Helsingin Sanomat (16.1.2019) att Finland enligt en färsk bedömning är världens mest attraktiva område för gruvinvesteringar.
Det finns med andra ord skäl för riksdagsledamöterna, både nuvarande och blivande, att dra öronen åt sig och som i alla andra komplicerade ärenden ständigt ställa sig frågan: vems ärenden går den som tar kontakt med mig?
Enligt den enkät som Helsingin Sanomat har gjort (13.1.2019) ställer Sannfinländarna sig mest positiva till gruvindustrin.
Däremot gav SDP, De gröna, VF, KD och Blå framtid grönt ljus för någon form av gruvskatt. SFP och Samlingspartiet var öppna för en gruvskatt, men ville att den skulle utredas närmare.
En del av partierna anser att en gruvskatt borde gå till den kommun där gruvan är verksam och inte till staten.
Experter på miljörätt å sin sida anser att en gruvskatt kunde användas för att gottgöra de skador på miljön som gruvdriften förorsakar.
Som bäst utreds behovet av en gruvskatt av flera olika ministerier.
Det är bra om frågan landar hos nästa riksdag.
I en värld där icke-förnybara resurser blir allt värdefullare behövs en genomtänkt inställning till gruvindustrin, där allt från arbetstillfällen till miljökonsekvenser beaktats.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln