Grannar protesterar mot fiskodling i Storströmmen – myndigheterna ser inga problem
Kaj Juutilainen i Nagu säger att vattenkvaliteten i Storströmmen mellan Korpo och Nagu har försämrats på grund av fiskodlingen i Retais.
När Kaj Juutilainen flyttade till Sydänperä i Nagu för 17 år sedan var det inga problem att duka fram ett delikat fiskbord till middag.
Det fanns gott om fisk och näten fylldes snabbt. I dag är situationen en annan.
– Då kom det massor med lake och flundra, nu får vi inte ens gös och gäddorna har stora illaluktande bölder. Det kan ju inte finnas fisk när bottnen är helt död.
Juutilainen går upp på ett berg och pekar ut över Storströmmen mellan Korpo och Nagu mot Heimon Kalas fiskodling i Retais.
Där har företaget fått miljötillstånd för en fiskodling med en tillväxttakt på cirka 130 000 till 140 000 kilo fisk per år.
Tillståndet beviljades av regionförvaltningsverket år 2014.
Juutilainen skulle inte ha något emot en fiskodling med några kassar, men den nuvarande mängden sliter på miljön, säger han.
– Produktionen är alldeles för stor och utsläppen så stora att naturen lider.
Arkiv/Kim LundHeimon Kalas anläggning ligger på andra sidan Storströmmen söder om färjestranden i Retais i Korpo. Foto: Kim Lund
Men verksamheten kunde vara ännu större. År 2010 ansökte företaget om tillstånd för att höja produktionsmängden till 300 000 kilo per år, men regionförvaltningsverket satte tummen ner.
Omkring 40 fastighetsägare i närområdet hade lämnat in anmärkningar och ansåg att ansökan bör förkastas.
Det gjorde också regionförvaltningsverket som i sitt beslut år 2014 halverade mängden fisk som kan odlas i området.
Miljörådet Juha Helin förklarar hur man resonerade.
– Vi lyssnade på fastighetsägarna, men samtidigt konstaterade vi att vattenkvaliteten är god och att området fortfarande kan användas för rekreation. Där är djupt och genomströmningen av vatten är bra.
Heimon Kala besvärade sig både till Vasa förvaltningsdomstol och till Högsta förvaltningsdomstolen.
Båda instanserna förkastade besvären bland annat med motiveringen att en ökning av produktionsmängderna märkbart skulle försämra vattenkvaliteten.
I en intervju för ÅU i mars i fjol sade Margus Rebane styrelsemedlem i Heimon Kalassom ägs av estniska PRFoods att det nästan är omöjligt att få tillstånd för nya fiskodlingar i Finland.
– Det är orättvist att myndigheterna kräver allt tuffare restriktioner på våra utsläpp medan samma krav inte ställs på jordbruket. Fiskodlingarnas utsläpp av fosfor och kväve har minskat med 50 procent de senaste 20 åren tack vare en effektivare utfodring, men det får vi inte erkänsla för, sade Rebane.
Mätningar visar att vattenkvaliteten är tillfredsställande
Juutilainen och några andra stugägare beställde i somras en undersökning av strändernas vattenkvalitet av Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning ab.
Resultaten visar att syresituationen vid bottnarna hade försämrats och att halten av näringsämnen ökat en aning.
Det är ändå för tidigt att säga exakt vad det beror på, säger biolog Hanna Turkki.
– Stränderna är ganska grunda och vattnet blir lättare eutrofierat. Det går därför inte entydigt att säga att det beror på fiskodlingen. — Det krävs en längre uppföljning innan man kan dra några slutsatser.
De årliga granskningarna av vattenkvaliteten som görs på uppdrag av Heimon Kala och som övervakas av NTM-centralen ger tillfredsställande resultat av kvaliteten på vattnet.
I fjol var kvävebelastningen på samma nivå som år 2016 och fosforbelastningen hade minskat med fyra procent.
– Vi har inte märkt att fiskodlingen skulle ha någon större inverkan på vattenkvaliteten, säger överinspektör Asko Sydänoja vid NTM-centralen.
NTM- centralen godkände i september en ny granskningsplan.
Enligt den genomförs årliga kontroller av bland annat vattenkvaliteten, djurlivet på havsbottnen och förekomsten av ytalger.
Granskningsprogrammet sträcker sig till år 2023.
LÄS OCKSÅ:
Ester vill erövra världen med åboländsk fisk
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.