ÅU 18.11.2018 08:54

Stadskärnorna skjuter i höjden på olika håll i Finland.

Det byggs höga hus i bland annat Helsingfors, Vasa, Tammerfors och i Joensuu.

I Åbo däremot har planerna på höga hus nyligen skjutits ner både i Rosenkvarteret och Kakola.

I Finland handlar det inte om lika höga och stora skyskrapor som utomlands, men husen ändrar stadsbilden och har en effekt på alla som bor i städerna.

– Jag gillar inte den här trenden. Det är lite löjligt att till och med små byar ska bygga så högt som möjligt nu. Tänk om man skulle bygga skyskrapor i Venedig. Hur skulle det passa där, säger Kalle Viljanen, arkitekt vid arkitektbyrån Aitoaho & Viljanen.

Enligt Viljanen förstör de höga byggnaderna miljön. De tar över och tonar ner resten av stadsmiljön.

Att man bygger på höjden och inte på bredden tror han till stor del beror på byggföretagens girighet. Mindre projekt innebär mindre pengar och är därför ointressantare, menar han.

Trots sin kritik har han varit med och planerat det 21 våningar höga huset på Vasklot i Vasa.
­
– Om man får ett sådant uppdrag försöker man förstås planera så bra som möjligt. Och om man ska bygga högt i Vasa är det där. Huset på Vasklot är lite annorlunda än till exempel Fiskehamnen i Helsingfors. Det är utanför centrum.

Att platsen är avgörande anser även Mikko Summanen, arkitekt och professor inom arkitektur vid Aalto-universitetet.
Han poängterar att enskilda byggnader medför en större risk att misslyckas.

– Det är bättre att man väljer platsen med omsorg och bygger lite fler byggnader, som i Fiskehamnen och Böle i Helsingfors. Däremot är hotellet på Busholmen lite ensamt. Helheter fungerar dessutom som naturliga knutpunkter för kollektivtrafiken.

Summanen tycker att skyskraporna är bra med tanke på hållbar utveckling.

Eftersom byggandet regleras av städerna tror han inte att väldigt höga hus kommer att byggas mitt i centrum eller på en plats där de inte passar in.

Han anser att det är viktigt att ställa höga krav på arkitekterna och byggföretagen.

– Husen måste byggas i rätt skala. När man bygger högt kan också miljön omkring byggnaden kännas öde. Ingen vill heller bo högt uppe i ingenstans. Vinden måste också tas i beaktande, säger Summanen.

Skyskraporna är ofta gråa eller i glas, och i motsats till gamla höghus anser många att de är tråkiga.

Skyskrapan i Fiskehamnen är ett stort grått monster. Skyskraporna ser likadana ut överallt, säger Kalle Viljanen.

Arkitekt Mikko Summanen håller inte med.

– Det är förstås en smaksak. Jag är till exempel positivt överraskad över husen som ska byggas i Böle i Helsingfors. De trekantiga glashusen verkar lovande.

De flesta skyskrapor byggs i betong. Miljömässigt är det ett problem, menar Viljanen.

– Cementtillverkningen är energikrävande och en miljöbov. Cementen transporteras ofta långa vägar, säger Viljanen.

Han tycker att man borde bygga mer i trä, också höga hus. Summanen håller med. I Norge blir ett 18 våningar högt hus snart klart och det finns planer på att bygga en skyskrapa i trä.

Det är ett förnybart material som förhoppningsvis finns väldigt nära byggplatsen.

Det binder dessutom kol under hela byggnadens livstid. Att bygga i trä i större utsträckning är väldigt välkommet, säger Summanen.

Både Kalle Viljanen och Mikko Summanen tror att trenden att bygga högt är här för att stanna.

Både stadsbilden och arkitekturen håller på att förändras.

Men enligt Summanen är det absolut inte skyskraporna som i framtiden kommer att definiera finsk arkitektur.

– De mest intressanta byggnaderna är inte höga. I till exempel Helsingfors har vi Amos Rex, centrumbiblioteket Ode och Olympiastadion. De här är några av våra symboliska byggnader. Det är inte några höga maktmanifestationer, utan byggnader för kultur och utbildning. Det tycker jag berättar ganska mycket om vårt samhälle.

SPT/ÅU

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln