Förflytta dig till innehållet

Glesbygden blir allt glesare – och den som förlorar ett mandat i riksdagen är en verklig förlorare

kvinna med glasögon och randig topp

Helsingin Sanomat har skickat ut ett reporterteam för att åka i sicksack genom den nyländska valkretsen. Det blir 600 kilometer från öst till väst med start i Lappträsk i öster och målgång i Hangö i landets sydspets (hs.fi 19.3.2023).

Det här är landets största valkrets med 37 mandat, ett mer än i föregående val, eftersom befolkningen i Nyland har vuxit så mycket.

Antalet riksdagsledamöter per valkrets bestäms enligt hur många finländska medborgare som bor i valkretsen i förhållande till alla finländska medborgare som bor i Finland sex månader före valet. Åland har alltid en plats i riksdagen utöver det här.

Tankeväckande är att hela östra Nyland saknar en riksdagsledamot i den sittande riksdagen.

Valkretsens östligaste ledamöter är Samlingspartiets Heikki Vestman från Sibbo och Rörelse Nus Harry eller Hjallis Harkimo , också från Sibbo.

Det betyder att inte ens Borgå med sina över 51 000 invånare har någon egen röst i riksdagen, för att inte tala om mindre orter som Lovisa med knappt 15 000 invånare, Strömfors, Lappträsk och så vidare.

Det är inte bara befolkningen som koncentreras allt närmare Helsingfors och en utvidgad huvudstadsregion, som sträcker sig ända upp till Tammerfors. Också makten koncentreras på motsvarande sätt.

Det blir allt svårare för den som bor längre bort på glesbygden att få sin röst hörd.

Landets urbanisering blir väldigt tydlig om man jämför antalet mandat i valkretsarna i föregående riksdagsval med antalet mandat i valkretsarna nu.

Helsingfors valkrets har gått från 22 till 23 mandat på bara fyra år, medan Nyland har gått från 36 till 37.

Under samma period har också Birkalands valkrets med huvudorten Tammerfors vuxit från 19 till 20 mandat.

Samtidigt består riksdagen fortfarande av 200 platser.

När någon vinner en plats är det någon annan som förlorar den.

Förloraren i det här fallet är valkretsen i sydöstra Finland, med Kymmenedalen och södra Savolax medräknade, som på fyra år inte bara har förlorat ett mandat utan så många som två.

Sjutton platser i landets riksdag har på fyra år krympt till femton i det aktuella riksdagsvalet.

Också i Lapplands valkrets syns urbaniseringen med ett stort utropstecken efter.

Här har sju platser blivit sex.

Geografiskt sett är valkretsen en jätte. Men det är inte det som räknas.

Samma mönster som på nationell nivå syns också i Egentliga Finland i mindre skala, där Åbos befolkning växer med fart, medan till exempel Pargas och Kimitoön bägge har färre invånare i dag jämfört med för fyra år sedan.

Finland har en representativ demokrati och därför ska den riksdag som väljs från och med i morgon, då förhandsröstningen inleds, representera både var väljarna bor och vad väljarna tycker.

Glesbygden har blivit allt glesare de senaste fyra åren och utvecklingstakten fortsätter i rasande fart.

Platsförskjutningen visar på en allvarlig domänförlust.

Den som förlorar ett mandat eller en plats i landets riksdag är en verklig förlorare.

Samtidigt finns det en poäng med att partiernas och politikernas förtroende mäts vart fjärde år.

Det är inte bara flyttrörelserna som förändrar befolkningsunderlaget och därmed också väljarstödet.

Verkligheten hinner som bekant förändras också på andra sätt på fyra år.

För fyra år sedan när det var val i april 2019 var det mycket som var annorlunda.

Ingen hade ens hört ordet coronavirus och framför allt var det ingen som visste hur hårt coronan skulle mangla hela samhället under de kommande åren.

För att inte tala om Rysslands angreppskrig på Ukraina.

Den 14 april 2019 var sådana scenarier bara mardrömmar från en framtida skräckfilm. Och för fyra år sedan var det få som öppet ens vågade andas om det finländska Natomedlemskap som nästan alla nu bara otåligt väntar på att ska gå i lås.

När vi nu väljer våra representanter som ska föra vår talan under de kommande fyra åren är förändring något vi inte kan bortse ifrån.

Stresstålighet har blivit allt viktigare, på många plan.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter