Glansdagar för Åbos cityrävar – forskare berättar varför de är fler än någonsin
En räv som rör sig mitt i centrum helt oberörd av människor har blivit en bekant syn för många Åbobor.
Det är ingen slump – just nu finns det fler cityrävar än någonsin tidigare i Åbo, menar Timo Vuorisalo, docent vid fakulteten för matematik och naturvetenskaper vid Åbo universitet.
– Det går bra för rävarna i Åbo centrum, de har blivit ännu modigare än tidigare. Nyligen såg jag hur en Wolt-kurir måste väja för en räv som raskade över Tureborgsgatan. Den brydde sig inte alls, säger han.
Vuorisalo säger att det inte är ett nytt fenomen att stadsrävarna ökar, utan att det är något som började för kring tjugo år sedan.
Fenomenet är heller inte unikt för Åbo utan märks också bland annat i Storbritannien, Tyskland och Schweiz.
Rävpopulationen har nått sin kulmen
I år finns det ändå ett rekordantal rävar i Åbo.
– Antalet rävar kan knappast öka mer, det finns verkligen många av dem nu och reviren räcker inte till, säger Vuorisalo.
Att det just i år finns så många rävar beror förutom på den gradvisa ökningen troligen också på att förökningen har gått bra.
Eftersom att dödligheten bland rävungar är väldigt hög kommer det redan på vintern att finnas färre rävar i staden.
– Jag ser rekordantalet rävar som en naturlig fortsättning på en lång utvecklingsprocess. De äldsta rävbona i Åbo härstammar från 1990-talet.
Större nytta än skada
Vuorisalo ser det stora antalet rävar i Åbo som en positiv sak.
– Det att rävarna är så synliga för stadens invånare verkar leda till att många börjar intressera sig för naturen i staden i allmänhet. Rävarna håller också måspopulationen under kontroll. De är en del av ett fungerande ekosystem i staden och berikar det som rovdjur.
En del av orsaken bakom att rävarna klarar sig så bra i staden är mångfalden av mat. Rävar är allätare och hittar i staden förutom avfall också växter och lätta byten, som måsungar som fallit ner från tak samt har- och ekorrungar.
Under pandemin då fler jobbade hemma ökade gårdarnas kompostavfall. Som ett resultat av det ökade råttorna i staden, vilket även innebar mer föda för rävar.
– Rävar är väldigt anpassningsbara. Så länge som de låts vara i fred har de väldigt få hot i staden, förutom trafiken som är den största dödorsaken för dem.
Skabbiga rävar oroar
Enligt Vuorisalo är folk överlag väldigt positivt inställda till rävar i staden.
– En del är ändå oroliga över att de sprider skabb och andra sjukdomar.
Vuorisalo säger att risken att rävar skulle sprida skabb utanför sin egen population är liten. Han förstår ändå att särskilt hundägare kan vara oroliga och konstaterar att rävar med skabb är relativt vanliga.
– Skabb smittar endast genom närkontakt och risken är därmed liten. En tumregel är att aldrig röra ett vilt djur med bara händer då man aldrig vet vilka sjukdomar eller loppor det bär på.
Alltigenom orsakar rävar enligt Vuorisalo väldigt lite bekymmer.
Trivs i småhusområden
Just nu finns det mellan tio och tjugo rävbon i centrala Åbo. I varje bo kan det finnas sex ungar.
Rävarna trivs bäst i småhusområden, men också i närheten av höghus där det finns växtlighet. De rör sig gärna längs med staket och undviker helst öppna områden.
Många bon finns i byggnaders grund.
Också grävlingar börjar röra sig närmare Åbo centrum.
Forskar i cityrävars mod och nyfikenhet
I början av juni placerade Åbo universitets forskare ut trettio viltkameror på privata gårdar runtom Egentliga Finland för att undersöka cityrävarnas beteende.
– Vi testar om stadsrävarna är modigare och nyfiknare än landsbygdsrävarna. Vi gör det genom att placera ut mat i aluminiumfolie, för att se om räven vågar ta för sig av maten.
Projektet med viltkamerorna kommer att fortsätta under augusti månad och nästa år.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.