Alexandra Granberg 16.12.2020 07:00

Hela livet ut, från ung ålder genom arbetslivet och in i ålderdomen, tampas kvinnor med utseendenormer. Erica Åberg, forskare inom ekonomisk sociologi vid Åbo universitet, har reflekterat mycket kring det här i sina undersökningar.

För sin avhandling har Åberg bland annat intervjuat tio finländska mammor. Enligt henne börjar rumban redan vid födseln.

– När kvinnor får barn är det vanligt att deras utseendefixering överförs till barnet. Ur ett samhällsperspektiv ska en ”bra mamma” inte prioritera sitt eget utseende, men satsa stort på barnets.

I vårt konsumtionssamhälle menar Åberg därför att många medelklasskvinnor lägger ner pengar och tid på att klä sina småbarn, till och med spädbarn, i dyra märkeskläder – som de nästa månad vuxit ur.

Det här har upprört och överraskat många att höra. Men Åberg ser ingen nytta i att döma. Själv är hon mamma till fyra barn och vet hur lätt det är att göra nyblivna mammor till en måltavla.

– Moderskap är farligt, ingen kommer undan utan kritik.

I arbetslivet

I Finland vill vi gärna tro att vi lever i en jämlik välfärdsstat, där utseende spelar mindre roll och där andra, inre egenskaper värdesätts högre: praktiska, vardagliga och ”rena” särdrag.

Det här är enligt Åberg en inbillning.

– Vi skryter ännu om kvinnors rösträtt och glömmer att också vårt samhälle genomsyras av olika normer. Vi tror att ”rent och stiligt” räcker för att döma någons utseende här, men det stämmer inte. Vi dömer hela tiden andras utseende, och tolkningen är olika för män och kvinnor.

Att utseende långt styr vår bedömning av andra människor syns till exempel i arbetslivet.

Män påverkas också av normerna, men inte på samma sätt. För män är fokus på utseende kanske mer personligt, tror Åberg, där vissa ”manliga” drag så som hög status och makt ska reflekteras utåt.

På jobbet är det mest kvinnor som ska ”prestera” med sitt utseende.

­– Män får ofta själva definiera sitt arbets-jag. En kvinnlig arbetstagare, speciellt inom kundservice, förväntas ofta vara gladlynt och munter, och får också höra det.

Arkiv/Ari Sundberg

Det här har Åberg själv också upplevt i arbetslivet när hon jobbat i olika positioner. Som yngre tänkte hon inte på att hennes utseende inte berör någon annan. Nu vet hon bättre.

– En arbetsgivare kan kräva en viss arbetsklädsel, ja, men hen kan inte kräva att du ler. Det ska inte höra till någon arbetsbeskrivning.

Hennes barn är ännu för unga för att ta till sig allt. Men alltid när hon får chansen försöker hon förklara för dem vad de inte behöver acceptera. Eller till exempel att det inte finns skilda pojk- och flickfärger.  

Klasskillnader

Åldrandet utgör en annan utmaning. Kvinnor oroar sig mer över effekterna av åldrande, och är rädda för att se gamla ut. Det här märks bland annat på sociala medier, som Åberg forskat kring i samband med utseende.   

Upplevelserna varierade också mellan klasser. Ur ett samhällsklassperspektiv var äldre kvinnor mycket nöjda med sitt utseende, medan kvinnor som ansåg sig höra till arbetarklassen var mindre nöjda.

Det här tror Åberg dels kan bero på att medelklasskvinnor har både pengar och tid att lägga på sitt utseende. Dels kan det bero på att välbärgade kvinnor har fler saker att markera: en lång karriär, ett högstatus jobb. Har man inte det, läggs (ännu) mer vikt på utseendet.

Men oberoende av ekonomisk status är kvinnors självkänsla starkt kopplad till utseendet i alla livsskeden, medan den inte är lika central för män. Idealnormen är ung och fräsch, smal och atletisk, välklädd, och i Finland ljushårig och ”naturlig”.  

– Alla delar av den här forskningen bildar en historia som berättar om samma sak: Genom hela livet måste kvinnor spegla sig i samhällets krav och definitioner av ett ”bra utseende”.

Och det här är viktigt, menar Åberg, för ojämlika utseendenormer reflekterar ett ojämlikt samhälle.

_{Erica Åberg disputerar med sin avhandling ”Keeping up appropriate Appearances –Physical appearance, social norms, and gender in Finland” inom ekonomisk sociologi vid Åbo universitet, fredagen den 18 december klockan 12. Föredraget går på finska och kan följas på https://utu.zoom.us/j/6933006708}2.

Alexandra Granberg

Dela artikeln