Geisor ger ut bok: "Svårt att växa upp mellan två språkvärldar i Åbo"
Fredrik Geisor. Foto: Emma Strömberg
Fredrik Geisor har gett ut en bok om sin uppväxt i Åbo. Den autofiktiva romanen ”Den gula förvandlingsmaskinen” utspelar sig under ett halvt års tid då huvudpersonen är 14 år. Tiden är 1980–81.
– Doken handlar om hur jag utvecklades från pojke till man, berättar Geisor.
Han ville skriva om vad som rör sig i en 14-årig pojkes huvud. Geisor förklarar det som att han fick ett inre tvång att skriva som han inte kunde motstå.
– En natt satt jag mig ner vid datorn och nästan spydde ur mig text, berättar Geisor.
Det här var för ett år sedan. Men arbetet med boken fick ett abrupt slut när Geisor fick en stroke i slutet av augusti förra året. Då fanns ett färdigt manus för hela boken. Men Geisor hade ingen möjlighet att fortsätta arbeta med den och boken föll helt i glömska.
”Allting tar längre tid”
Det var Geisors svåger, som bor i Sverige, som frågade om boken under julhelgen. Han erbjöd sig att läsa manuset och återkom efter några veckor.
– Han ringde och sa att boken var väldigt bra och att jag måste publicera den, berättar Geisor.
Svågern som varit musikrecensent och jobbar som lärare erbjöd sig att redigera boken. Eftersom Geisor ännu lider av sviterna av sin stroke framskred redigeringsarbetet väldigt långsamt.
– Jag blir snabbt trött och kan inte göra mycket åt gången. Det arbete som kanske skulle ha tagit två veckor för någon annan tog fyra månader för oss.
– Jag blir trött bara av att läsa en sida, berättar Geisor.
Därför valde Geisor också att ge ut boken på eget förlag. Hans ursprungliga tanke var att skicka manuset till ett förlag, men i och med sjukdomsfallet kunde han på det här sättet arbeta i den takt han klarade av.
Hormoner sprutar
Förutom att skriva om hur det var när kroppen plötsligt började producera hormoner ”likt ett kärnkraftverk”, som han beskriver det i boken, handlar den också om att växa upp mellan två språkvärldar.
Geisor är finlandssvensk och gick i svenskspråkig skola i Åbo. Men han växte upp i Beckholmen på Hirvensalo som var en helt finskspråkig stadsdel. Geisor upplever att i början av 80-talet var de svenskspråkiga i Åbo väldigt svenska.
Språkkrockar
I boken behandlar han de språkliga och kulturella murar som han kände av i denna mellantillvaro. Bokens titel syftar också på detta: ”den gula förvandlingsmaskinen” är bussen som tog honom till skolan i Åbo centrum. På den blev han svensk.
– När jag kom till skolan kom jag till en helt annan miljö. Där talade alla svenska och betedde sig väldigt annorlunda än mina finska kompisar. Jag hade väldigt svårt ibland för jag visste inte hur jag skulle bemöta dem, berättar Geisor.
Han beskriver skillnaden som att de finska kamraterna bar på ett tungsinne som de svenskspråkiga skolkompisarna inte hade.
– De finska kompisarna var ganska slutna. Ibland var det faktiskt svårt att hitta på vad vi skulle göra när de inte hade en spontan glädje, berättar Geisor.
Geisor gick sina första skolår i Cygnaeusskolan. Sjätte klassen gick han i Sirkkala skola innan han började i högstadiet i S:t Olofsskolan.
Under sitt vuxna liv har han också hunnit bo tio år i Pargas innan han flyttade till Borgå med familjen när hans fru Gun fick jobb där år 1997.
Fredrik Geisor
Aktuell med: den autofiktiva romanen ”Den gula förvandlingsmaskinen” som handlar om Geisors tonår i Åbo.
Född: 1965 i Åbo.
Bor: Borgå
Familj: Fru och fyra barn.
Arbete: Försäljare.
Tidigare bok: ”På pisiskrinnare till evigheten” (2000).
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.