Gasgrid förteget om eget havsrör: ”För stunden fungerar allt som planerat”

Gasgrid som äger och driver gasöverföringsnätet i Finland äger tillsammans med sin estniska motsvarighet Elering AS en 77 km lång gasledning på havsbottnen mellan Paldiski i Estland och Ingå i Finland. Röret som kallas Baltic Connector har varit i användning sedan januari 2020.
Men sedan läckorna i Nord Stream lever dess operatör Gasgrid i en ny verklighet. Om detta är man ändå väldigt förtegen.
Kommunikationskoordinator Engela Gyldén på Gasgrid svarar på ÅU:s frågor.
Hur har Nord Stream-läckorna påverkat er verksamhet?
– Vi följer med det finska gassystemets verksamhet med normala medel och för stunden fungerar allt som planerat.
Har man vidtagit åtgärder för att trygga havsröret?
– Vi har förberett oss på olika undantagstillstånd men vi avslöjar inte detaljerna offentligt.
Hur noggrant kan ni följa med trafiken i närheten av röret?
– Vi övervakar överföringsnätets tekniska funktion kontinuerligt och i realtid och kan därför observera möjliga avvikelser snabbt.
Trodde det var fiske
Innan Gasgrid tog över det färdiga röret mellan Ingå och Paldiski var Herkko Plit som höll i trådarna. Han var vd för bolaget Baltic Connector som skapades för att förverkliga den finska delen röret.
– Min första reaktion var att skadorna hade orsakats av fiske. Men det är inte sannolikt att det sker på fyra olika ställen samtidigt. Därför måste det vara fråga om någon annan sorts mänsklig aktivitet, säger Plit.
Plit säger att sjöbevakningen har ökat beredskapen och följer med aktiviteten kring gasröret liksom man gör på övriga håll i Norden sedan läckorna konstaterades. Detta hävdade även finansminister Annika Saarikko (C) under en presskonferens på torsdagen.
På Finska vikens sjöbevakningssektion bekräftar kommendör Mikko Hirvi indirekt detta.
– Som en del av den förändring i säkerhetsbilden som skedde i våras har Finska vikens sjöbevakning effektiverat bevakningen till havs. I praktiken betyder detta teknisk bevakning med olika sensorer men också med rörliga enheter som båtar, fartyg och luftfarkoster. Övervakningen har trappats upp på hela Finska vikens område inklusive den ekonomiska zonen som ligger omedelbart utanför Finlands territorialvatten och där Gränsbevakningen fungerar som övervakande myndighet.
Rören i jämförelse
Baltic Connector är 77 kilometer lång och löper mellan Ingå och Paldiski i Estland.
Den för samman gasnätverken i Finland och Estland.
Ledningen blev klar år 2020 och genom den kan man förmedla gas i båda riktningarna.
Havsröret har en diameter på 50 cm och ett konstruktionstryck på 80 bar.
Baltic Connector har en kapacitet på knappt 3 miljarder kubikmeter gas per år.
Nord Stream består av två parallella rör. Nord Stream 1 börjar i Viborg och Nord Stream 2 i Ust-Luga.
Nords Stream 1 invigdes 2011 medan Nord Stream 2 inte hann tas i bruk på grund av Ukrainakriget.
Den cirka 1 220 kilometer långa ledningarna löper till tyska Lubmin.
Rören har en diameter på 120 cm oh ett konstruktionstryck på 220 bar.
Den sammanlagda kapaciteten är 55 miljarder kubikmeter gas per år.
Plit säger att man gick igenom olika riskscenarier då Baltic Connector skulle byggas men han avslöjar inte vilka de var eftersom det är fråga om nationell säkerhet. Vi kan med andra ord inte veta om det som hände Nord Stream var ett av de möjliga scenarierna.
– Jag är å ena sidan lite överraskad av det som hände, å andra sidan är jag inte det med tanke på allt annat som händer i världen. Om det är Ryssland som ligger bakom detta så är det inte första gången de vidtar åtgärder vars syfte är att utgöra en grund för kommande aktivitet, säger Plit och ger skotten i Mainila som exempel.
– Men först måste vi veta vem som ligger bakom detta.
Plit är i dag vd på företaget P2X Solutions som bygger Finlands första industriella produktionsanläggning för grönt väte och syntetisk metan i Harjavalta. Han säger att vi lever i ett brytningsskede i energibranschen.
– Senast nu råder det inte längre någon tvekan om att vi måste frigöra oss från ryska fossila bränslen och satsa på vindkraft, solkraft och vätgas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.