Gammal sjöräddningsbåt blev hans hem – men enligt staden får han inte bo året om på båten
Outoori har sin plats i Aura å. Här skulle Seppo Romana gärna bo året om.
Outoori ligger förtöjd vid Östra strandgatan 70 i Åbo. En liten landgång vittnar om att kapten är ombord och strax tittar Seppo Romana fram med en påse jordgubbar i handen.
– Man måste ju ha något att bjuda på när man får gäster, säger Romana och ber mig stiga ombord.
Seppo Romana köpte Outoori i Nystad år 2003. Foto: Monica Forssell
Via kommandobryggan och med hjälp av en brant stege tar vi oss ner i köket. Eller byssan, eftersom vi befinner oss ombord på en båt, men kajutan i fören påminner mera om ett regelrätt kök. Här finns spis, kylskåp och diskmaskin och behändigt i samma utrymme ett par breda kojer och toalett.
Outoori kunde vara Seppo Romanas hem, men är det inte. Husbåtar är inte tillåtna i Åbo hamn eller Aura å.
Att göra båten beboelig har varit ett stort jobb som slukat mycket pengar. Foto: Monica Forssell
Outoori är försedd med en septiktank för toalettavfall, båten har en egen generator som producerar trefasström och tillgång till el från det lokala elbolaget. Romana betalar för avfallshantering och båten är isolerad så att det också under vintern är varmt ombord.
– Här skulle jag ju vilja bo året om, säger Romana, som restaurerat och moderniserat det gamla sjöräddningsfartyget med stor omsorg och pengar till ett värde som motsvarar ett egnahemshusbygge.
Men Åbo hamn går inte med på att han bor permanent ombord och därför hyr han en lägenhet ett par kilometer från båtplatsen.
Åbo hamnkapten: Hamnen och Aura å lämpar sig inte för husbåtar
Kari Riutta, hamnkapten i Åbo hamn säger så här om husbåtar i Aura å och i Åbo hamn:
– Vi motsätter oss inte husbåtar i sig, men vare sig hamnen eller Aura å är rätt plats för dem. Hamnen finns till för båtar som är i rörelse och hamnens huvudsakliga uppgift är att förflytta passagerare och varor.
Att det ändå finns restaurangbåtar, som inte rör på sig, förtöjda i Aura å är enligt Riutta inte jämförbart med husbåtar eftersom restaurangbåtarna tjänar näringslivet.
Att hamnen också vid behov har rätt att flytta på båtar som ligger i hamnen eller Aura å, skulle också kunna ställa till med problem om husbåtar tilläts, tror Riutta.
– Av tidigare erfarenhet vet vi att båtägare som vant sig vid en viss plats i hamnen inte blir glada om vi flyttar på dem.
”Inte vilken båt som helst”
Det går inte att ta miste på den kärlek som kaptenen hyser för sitt fartyg.
I akterhytten, som heter Saarinen efter Outooris första kapten Niilo Saarinen (1896-1976), står en glaskaraff och ett par glas som i tiden fanns ombord på fartyget.
– Det här är inte vilken båt som helst, säger Romana. Den har räddat åtminstone 200 människors liv.
Saarinens hytt. Foto: Monica Forssell
Det var i början av 2000-talet som Romana tillsammans med några andra köpte fartyget. I dag har han ensam hand om båten.
Den allra största utgiften och också det största jobbet var att byta fartygets ruttna spant. Bara förnyandet av balkarna kostade kring 80 000 euro.
Också det gamla trädäcket har förnyats, fartyget har målats om, fått ny modern teknik för till exempel ventilation och så vidare. Ombord finns två toaletter, duschar och ett par gästhytter. Totalt cirka 50 kvadratmeter utrymme.
Badrumsdetalj. Foto: Monica Forssell
Det är hemtrevligt ombord. Utsikten från vardagsrummet, det vill säga kommandobryggan, är förträfflig och en som man aldrig tröttnar på. I bland är det Jurmos karga stensiluett som syns från fönstret, ibland Lembergsviken i Själö.
Varierande vy. Foto: Monica Forssell
– Nog skulle jag bra gärna bo här året om det bara var tillåtet. Särskilt sommartid kan jag inte tänka mig något bättre. Här i ån är Förin inom räckhåll, det finns trevliga restauranger alldeles intill och torget på gångavstånd, säger Romana.
Och så naturligtvis möjligheten att kasta loss när som helst.
Husbåtsförening vill se ändring i regelverket
Mari Korhonen, ordförande för Finlands husbåtsförening är tydlig:
– Det är inte olagligt att bo året runt ombord på en båt.
– Problemet med att bo varaktigt ombord handlar om planläggning. Alla ska ha en stadigvarande adress och den adressen måste vara en byggnad som är belägen på ett område som är planerat för året runt boende, förklarar Korhonen. Det är där skon klämmer.
I Helsingfors finns det planer på att skapa ett särskilt hamnområde för husbåtar, men frågan om båtägarnas adresser har ännu inte lösts.
Genom att till exempel ange en servicebyggnad på området som adress, kunde man eventuellt kringgå planläggningsproblemet.
Korhonen anser att frågan borde lösas genom något slag av undantagsförförande, så att hamnområden inte behöver planläggas som bostadsområden men att ett visst område kan märkas ut som ett område för husbåtar och hamnen, kajen eller vägen till kajen då kan vara båtägarens adress.
Seppo Romana vet inte hur stort intresse det skulle finnas i Åbo för ett särskilt område för husbåtar. Själv skulle han nog vara intresserad.
Foto: Monica Forssell
Outooris historia
Namnet Outoori härstammar från år 1925 då den finländska torpedbåten S2 råkade i sjönöd på Bottenhavet. Det rådde en sådan storm att ingen kunde komma till undsättning och efter att ha drivit omkring i tre dygn gick torpedbåten på grund vid holmen Outoori utanför Björneborg och 52 sjömän miste livet.
Efter olyckan startades en medborgarinsamling för att låta bygga ett sjöräddningsfartyg. Fartyget byggdes på Åbo båtvarv och sjösattes i augusti 1936. Namnet var oklart ända till dopet. Svenskspråkiga lär ska ha hoppats på namnet Jurmo och finskspråkiga på Outoori.
Outoori fick dubbelt skrov och en stor generator för trefasström. Generatorn behövdes för att förse en jättelik länspump med el. Länspumpen i sin tur behövdes för att hålla fartyg som sprungit läck flytande.
På sin tid var Outoori ett toppmodernt fartyg med nyaste tekniken och olika exotiska uppfinningar.
När utrymmet för den 200 meter långa ankarkättingen öppnades i samband med renoveringen av fartyget hittade man två kopparcisterner med olja. Från cisternerna gick det tunna rör till sidorna av fartyget. Det visade sig att oljan var tänkt att kunna gjutas på vågorna om det behövdes i samband med ett räddningsuppdrag i hårt väder. Systemet användes aldrig.
Redan under jungfruresan, som gick till Hangö, utförde Outoori sitt första räddningsuppdrag.
Outoori var stationerad i Nystad mellan åren 1951-2001.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.