Fyra broar på Kimitoön är i dåligt skick – Strömma bro är en av dem

Då turen för kartläggningen av broarnas skick det här året föll på Kimitoön kunde NTM-centralen i Egentliga Finland konstatera att fyra broar är i dåligt skick.
En av dem är öppningsbara Strömma bro, som leder över cirka trettio meter breda Strömma kanal till fastlandet och Bjärnå.
Enligt broexpert Tuomas Lehtinen på Trafikledsverket har bron diverse skador orsakade av åldrandet. Bron är byggd i slutet på 60-talet. Stålkonstruktionerna har korrosionsskador medan betongkonstruktionerna har börjat vittra sönder.
– Skadorna påverkar åtminstone inte ännu nämnvärt brons bärförmåga, svarar Lehtinen ÅU per e-post.

En specialgranskning av Strömma bro har gjorts med syftet att ta fram detaljerad information om skadorna. Resultaten kommer att ligga som grund då det blir dags att planera framtida åtgärder.
Övriga dåliga broar är mindre
Övriga broar som bedöms vara i dåligt skick på Kimitoön är mindre. Det gäller en bro i Båtkulla (Elmdalsvägen), en i Tjuda (Lappdalsvägen) och en i Lammala (Västerillovägen).
Broingenjör Ari Salo från NTM-centralen säger att Lammalabrons dåliga räcke snart ska bytas ut, men det ändrar inte på att bron fortsättningsvis är i dåligt skick.
Tjudabron är inte längre än 2,5 meter, men enligt Salo har den länge varit problematisk, eftersom bottnen här är mjuk. Just nu finns dock inga åtgärder i planerna. Någon reparation av Båtkullabron blir inte heller aktuell nu.
Pungböle bro i okej skick
Femtioåriga Pungböle bro som förenar Kimitoön med Sagu har nyligen varit med om en utvidgad granskning och klassas nu som en bro i tillfredsställande skick.
– Bron börjar vara gammal och den har vissa skador. Betongytorna har på sina ställen vittrat sönder och i betongkonstruktionerna finns små rostskador, säger Salo.
Han försäkrar att skadorna inte påverkar brons bärförmåga. Bron renoverades för 20 år sedan, och enligt Salo borde den då ännu hålla i tjugo eller till och med trettio år.
– Efter det får man fundera på om det längre lönar sig att reparera den.
LÄS OCKSÅ
Skärgårdsbroar i gott skick
En av de yngsta broarna på Kimitoön, tolvåriga Lövö bro, är enligt Salo i gott skick och har inte just några skador alls.

En annan bro som är i relativt bra skick är Kyrksundsbron som förenar Hitis med Rosala. Denna träbro är byggd 1994.
– Med träbroar är det ofta problem, men inte med den här, säger Salo.
26 broar på Kimitoön är i statens ägo.

En femtedel av alla landets dåliga broar finns i Egentliga Finland
Enligt ett pressmeddelande från NTM-centralen i Egentliga Finland är hela vägnätet i Egentliga Finland och Satakunta gammalt, vilket även gäller broarna.
Ungefär tjugo procent (170 broar) av hela landets slitna broar finns i området Egentliga Finland och Satakunta.
I tillfredsställande skick är mer än hälften av alla broar i området.
Varje år repareras eller förnyas tio till femton broar på området. Trots det blir antalet dåliga broar varje år fler än det antal man hinner åtgärda, på grund av knappa resurser.
En stor del av broarna är byggda på 1960- och 70-talet och har nått en ålder då det är dags för en grundlig reparation. Att reparera en träbro brukar röra sig kring en halv till en miljon euro, medan reparationer av större broar kostar flera miljoner euro.
800 av landets broar är i dåligt skick
- Finska staten äger cirka 15 000 landsvägsbroar. 2022 klassificerades 800 som i dåligt skick.
- Broarnas kalkylerade reparationsskuld har ökat och nu nått 340 miljoner euro.
- I området Egentliga Finland och Satakunta finns 1 800 broar. 170 av dem är i dåligt skick.
Källa: Trafikledsverket och NTM-centralen i Egentliga Finland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.