Fyllighet och sötma
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Senast lovade jag att gå över till de olika druvorna, men jag får ta tillbaka mitt löfte då jag insåg att vi ännu inte har behandlat fyllighet och sötma. Dessa är viktiga att kunna av den orsaken att det helt enkelt är så som det lokala alkoholmonopolet delar in viner.
Vita viner (och roséviner) delas in enligt sötma, medan röda viner delas in enligt fyllighet – men i princip behöver det inte vara så.
I många vindrickande länder pratar man också om torra och söta röda viner, och det är förstås möjligt att prata om skillnaden i fyllighet när det gäller vita viner.
Men i och med att man använder skilda terminologier för vita och röda viner här i Norden så är det enklast att lära sig enligt det också.
Sötma i vin
Vita viner, och rosévin, delas in i skalan torrt-halvtorrt-halvsött-sött. Söta viner är i princip alltid efterrättsviner och är nästan lika söta som saftkoncentrat. De funkar i ofta bra till just efterrätter eller starka ostar som blåmögelost. Hit hör viner som franska Sauternes-viner, ungerska tokajviner och olika isviner, från till exempel Tyskland, Österrike eller Kanada.
Övriga viner på söthetsskalan är matviner och beteckningen säger i princip hur mycket restsocker, det vill säga socker som inte omvandlats till alkohol, som finns kvar i vinet. Halvsöta viner kan för många kännas lite sliskiga, speciellt om de saknar syra, medan riktigt torra viner kan kännas sträva för den ovana vindrickaren.
Om du vill testa skillnaden mellan ett halvsött vin och ett torrt vin rekommenderar jag att du hittar ett vin på druvan gewürstraminer från regionen Alsace i Frankrike och ett vin på samma druva från Chile (tips längst ner). Det sötare vinet kommer att funka bra med mat som innehåller till exempel chévre, medan det torra vinet funkar bra med till exempel kyckling eller kalkon. Båda funkar dessutom bra att dricka som sådana.
Fyllighet i vin
Fyllighet i vin kan man säga att handlar om smakintensitet. Skalan går lätt-medelfylligt-fylligt-mycket fylligt, och skillnaden mellan ett lätt och ett mycket fylligt vin känner man lika lätt som mellan ett torrt och ett sött. Tänk er skillnaden mellan osötad lingonsaft och en söt svartvinbärssaft så förstår ni ungefär vad det innebär.
Ju mera smaken fyller munnen, desto fylligare är vinet, helt enkelt. Okej, det är lite mer komplext än så, men i princip är det en bra linje att gå efter.
Ett lätt eller medelfylligt vin är naturligtvis inte sämre. Det är en mest en smakfråga – men lättare viner brukar vara svårare att vänja sig vid för den ovana, eftersom de ofta är lite syrliga och saknar sötma och kropp.
Vill du känna skillnaden mellan ett lätt och ett mycket fylligt vin kan det bli dyrt, eftersom de flesta mycket fylliga viner kostar en del. Men om du nöjer dig med att skilja mellan ett lätt och ett fylligt vin kan du testa ett vin på druvan pinot noir från Australien, och en shiraz från samma land (tips längst ner). Den första kan du avnjuta till exempel till lax eller färsk tonfisk och den andra till rött kött och hårda ostar.
Ge den lätta, syrliga pinot noiren en chans även om du brukar gilla tunga viner. Speciellt den som gillar tranbärs- eller lingonsaft kan få en trevlig ny bekantskap.
Nästa gång börjar vi beta av druvsorterna, och vi inleder med klassikern cabernet sauvignon – det typiska rödvinet.
Vintips
Gisselbrecht Gewurztraminer Tradition 2016 (Alsace, Frankrike), 13,99 €
Adobe Gewurstraminer Reserva 2018 (Chile), 10,48 €
Jacob’s Creek Pinot Noir 2017 (Australien), 10,98 €
Hope Shiraz Reserve 2017 (Australien) 9,89 €
Robin Sjöstrand
vinentusiast
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.