Fullt i bussen då Pargasborna hjälper Ukrainas flyktingar – ”Det är självklart att man ställer upp”

Papplådor, blå Ikeakassar, plastspåsar och liggunderlag. Bagageutrymmet i Launokorpis buss fylls snabbt där den står vid Nordeas parkeringsplats i Pargas.
Pargasborna har nästan gått man ur huse och samlat in förnödenheter till dem som flyr det krigshärjade Ukraina.
På vägen stannar man i S:t Karins för att hämta djurmat.

För Kaj och Anita Sjöholm var det en självklarhet att ställa upp. De har redan en gång tidigare fört saker till en hjälptransport, nu är de här med jackor, underkläder, vinterskor och -kläder.
– Vi har samlat ihop allt vad vi kan bidra med. Vi har också lovat inkvartera flyktingar i vår villa i Tennäs. När de kommer har vi mera saker som vi kan ge till dem, bland annat leksaker till barnen.
Vad tänker ni om situationen i Ukraina?
– Det är alldeles fruktansvärt. Det har påverkat mig så att jag sover sämre, men man måste trots det försöka leva ett så normalt liv som möjligt, säger Anita.

Det är en ständig ström av varor som lyfts in i bussen. En av chaufförerna, Hasse Korsström, kurar ihop sig i bagageutrymmet och stuvar lådor och säckar så att det ska rymmas så mycket som möjligt.
När han fick frågan om han kunde vara chaufför behövde han inte fundera länge innan han tackade ja.
– Jag tvekade inte alls, det var självklart att jag kör. Man måste hjälpa till så gott det går.

Han vet inte exakt var bussen stannar, men destinationen torde ligga i Polen, 50–60 kilometer från den ukrainska gränsen.
– Situationen lever hela tiden, men vi fixar det nog.
Jag kände att jag måste göra något konkret
Marianne Fredriksson
Lotta Hagman kommer med barnmat och annat ätbart. Hon skakar på huvudet och säger att händelserna i Ukraina är fruktansvärda.
– Någonting måste man göra. Vid den förra flyktingkrisen 2015 hade jag lite dåligt samvete för att jag inte gjorde så mycket, så nu är jag här. Jag har också sagt att jag har ett rum för två vuxna och två barn.

Via lokala kontakter fördelas varorna och när bussen är tom startar den tillbaka med ungefär 50 personer som inkvarteras i Pargas och Nagu. En annan buss med 20 personer varav de flesta är barn är redan på väg mot Pargas, säger Marianne Fredriksson som har grundat Facebookgruppen Ukraina-apu Parainen/Pargas.
– Jag kände att jag måste göra något konkret. Det räcker inte med att bara samla in pengar och det hjälper inte heller att gråta och tycka synd om ukrainarna.

En annan som har gjort något konkret är Daniel Lindström. Han kallas för ledaren för kommandocentret och fungerar som spindeln i nätet för de praktiska arrangemangen. Han är imponerad över Pargasbornas hjälpvilja.
– Det har varit ett fantastiskt engagemang som har berört hela vår lilla stad. Det är jättebra att det finns så många som vill hjälpa. Vi har fått precis sådant som vi behöver och efterlyste, till och med mjukisdjur.
Med på resan åker en tolk och tre Pargasbor. En av dem är Sofia Ulfstedt.

– Det är det minsta jag kunde göra. Jag har tid och möjlighet att åka med så det var självklart att jag ställer upp.
Vad tänker du om läget i Ukraina?
– Det är obeskrivligt hemskt. Man kunde aldrig tro att det skulle hända och att Putin endast skramlade med vapnen vid gränsen. Det är en skrämmande tid vi lever i.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.