Fullsatt på Agendas rapportrelease – åldrande på 2020-talet intresserar många
Agendas verksamhetsledare Ted Urho. Foto: Henri Forss/SPT
Det var fullt i salen när tankesmedjan Agenda presenterade sin senaste rapport som berör åldrande på 2020-talet i Helsingfors på fredagen. Alldeles uppenbarligen är det ett ämne som engagerar allmänheten.
— Det finns många stora utmaningar, men det vi lyfter fram är det sociala. Det finns grupper som skulle behöva mera socialt stöd, mera inkludering, och så finns det grupper som skulle kunna ge det. Poängen med den här rapporten är att de äldre inte är en börda utan att det finns stora vinster med att se de äldre som en resurs, säger Anna K. Forsman, doktor i folkhälsovetenskaper.
Forsman och Johanna Nordmyr, doktorand i hälsovetenskaper, är rapportens författare.
Det som de i praktiken efterlyser är ett paradigmskifte i hur vi ser på den äldre befolkningen. Det vill säga, dagens äldre är betydligt aktivare än tidigare och har betydligt mera att ge än vi är vana att tänka.
— Några punkter som vi lyfter fram är till exempel det här med upplevd åldersdiskriminering. Där kommer till exempel digitaliseringen in. Det finns mycket potential med digitaliseringen då det gäller att främja social interaktion, men det finns också utmaningar då vi har en grupp där många står utanför det här digitala sammanhanget, säger Nordmyr.
Prata om hälsofrämjande
Rapporten Att åldras på 2020-talet: social delaktighet som grund för ett gott åldrande är tillgänglig på internet och i tryckt format hos Agenda.
Som namnet antyder ligger fokus i rapporten på sociala sammanhang i stället för hälsovård. Det är ett medvetet val av rapportförfattarna.
— Vi vill inte förringa och säga att fokus ska flyttas. Det är självklart att riskgrupper, utsatta grupper och svaga grupper även i fortsättningen ska få det stöd de behöver, men vi tycker att det finns behov av att prata om hälsa och hälsofrämjande även bland äldre. Jobbar vi i tidigt förebyggande syfte kan det leda till att pressen på vård och omsorg minskar, och där tror vi att det finns en hel del att göra, säger Forsman.
Johanna Nordmyr och Anna K. Forsman. Foto: Henri Forss
I rapporten presenterar författarna tio rekommendationer som kan vara bra att hålla i minnet då man diskuterar den äldre befolkningens sociala välbefinnande.
Den röda tråden handlar om att främja starkare social nätverk och bättre inkludering av äldre personer i samhällsbygget.
Det här är något som ibland glöms bort då diskussionen kretsar kring antalet vårdare och pensionernas storlek.
Andelen äldre ökar
Agendas verksamhetsledare Ted Urho är tacksam över det stora intresset som rapporten fått. Han tror att det beror på ämnesvalet och den ökande andelen äldre medborgare.
— Vi har 1,5 miljoner pensionärer i Finland och den gruppen växer hela tiden. Om 40 år kommer det att finnas lika mycket över 90-åringar som det finns barn under skolåldern. Synen på hur man åldras är en allt viktigare fråga i framtiden, säger Urho.
Han tar upp det individuella perspektivet. Tidigare har man gärna sett äldre personer som en enhetlig massa, men i dag håller den synen på att ge vika för en mer individualistiskt syn som förutsätter mer individualistiska lösningar.
— Ta till exempel hbt-personer och personer med invandrarbakgrund. Borde det finnas egna äldreboenden där hbt-personer upplever att de kan vara sig själva? Hur är det om man har vuxit upp i ett land och blir äldre i ett annat, i en helt annan kultur? Det här är något som bör diskuteras.
Henri Forss/SPT
Plock ur rekommendationerna:
Åldrande och hälsa får inte endast handla om fysisk funktionsförmåga, utan man bör också lyfta fram de psykologiska och sociala dimensionerna.
Ålderism, det vill säga åldersdiskriminering, är en problematik som bör lyftas fram mer i olika forum och verksamheter.
Social delaktighet har betydande hälsofrämjande effekter bland äldre och detta bör i högre grad beaktas i den service som riktar sig till äldre.
Digitaliseringen har många fördelar, men samtidigt bör vi lyfta upp och diskutera problematiken kring digitalt utanförskap som berör en del äldre.
Äldre personer bör beaktas som de viktiga resurser som de är och i högre grad involveras i samhällsdebatten och -bygget.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.