FSL efterlyser bättre integration av invandrare i de svenska skolorna
Finlands svenska lärarförbund FSL kräver kraftfulla satsningar på inkluderingen av invandrare i de svenska skolorna.
Enligt FSL måste integrationen på svenska hålla jämna steg med den motsvarande utvecklingen i de finska skolorna. Kravet läggs fram i en rapport om den finlandssvenska integrationsstigen som presenterades på torsdagen.
FSL understryker att den svenska integrationen är viktig med tanke på Finlands stora behov av arbetskraftsinvandring.
— Det handlar om det finlandssvenska samhällets livskraft och tillgången på svenskspråkig utbildning, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Partiska tjänstemän bromsar
FSL:s rapport tar bland annat fasta på de juridiska hinder som står i vägen för integrationen på svenska i Finland.
— Tidigare forskning visar att många kommunala tjänstemän avråder invandrare att integrera sig på svenska. Eller så låter man bli att informera om möjligheten. Man kan fråga sig om dessa tjänstemän är opartiska såsom lagen kräver, säger Max Willamo som har skrivit rapporten för FSL.
Enligt Emina Arnautovic, integrationssakkunnig vid Folkhälsan, handlar det oftast om politisk vilja och pengar.
— Finns det inga anslag för svensk integration i budgeten så blir den svenska integrationen inte verklighet, säger Arnautovic.
Den bristande viljan att främja svensk integration syns bland annat i statsförvaltningens fördelning av personalresurserna.
— Arbets- och näringsministeriet har grundat ett kompetenscentrum som är specialiserat på integrationsfrågor. Konstigt nog jobbar ingen med svensk integration på centret, trots att Folktinget har tagit upp flera gånger, säger Willamo.
Vem bär ansvaret för det här missförhållandet?
— Det är nog arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) som borde åtgärda problemet, säger Willamo.
Rapporten fokuserar även på goda förebilder. FSL lyfter fram projektet Språkstark som främjar svensk integration i Pjelax i Österbotten. Integrationen i Närpes och Jakobstad pekas ut som goda föredömen.
— Jag tror att det finns outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska, säger Damlin.
Tomma fläckar och superkrafter
Enligt FSL finns det flera ”tomma fläckar” på den finlandssvenska integrationskartan, vilket har konsekvenser för utbildningssektorn.
— Kommunerna måste förutse kompetensbehovet och resursåtgången. Det behövs ett bredare samarbete kring en strukturerad och kontinuerlig integration på svenska i Finland, säger Damlin.
Emina Arnautovic har integrerats på svenska i Närpes.
— Genom att bli en del av den finlandssvenska gemenskapen hittade jag mig själv och ett sammanhang som gav mig trygghet.
Hon uppmanar finlandssvenskarna att peka med hela handen och inte hymla kring de knepiga följderna av att integreras på svenska.
— Det är viktigt att klargöra att man som svenskkunnig invandrare blir en minoritet i minoriteten och att det kan vara både en börda och en superkraft. Många är inte införstådda med att de måste kämpa för att få service på svenska i kontakten med myndigheter, säger Arnautovic.
FSL efterlyser skräddarsydd utbildning av svenskspråkiga lärare och rektorer för att bereda dem på att undervisa nyanlända invandrarbarn. Arnautovic berättar hur det ska gå till.
— Tala inte om oss utan oss. Ni måste involvera målgruppen och hjälpa invandrarna att bevara sitt hemspråk. Integration förverkligas alltför ofta uppifrån neråt. I till exempel Pjelax skola har man gjort tvärtom. Jag är så stolt över min hemkommun, säger hon.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.