Fruktsamheten ökade för första gången på tio år – högre bland svenskspråkiga kvinnor än finskspråkiga
Fruktsamheten i landet ökade en aning i fjol, uppger Statistikcentralen. Det så kallade summerade fruktsamhetstalet steg från 1,35 till 1,37.
Siffran står för det beräknade antal barn som en kvinna föder under sin livstid i Finland.
Ökningen är ett trendbrott eftersom fruktsamheten har sjunkit de senaste tio åren. År 2010 var fruktsamheten hela 1,87 barn per kvinna.
Skillnader mellan grupper
Det var framför allt bland kvinnor i åldern 30–39 som fruktsamheten nu ökade, och i synnerhet bland de i åldern 30–34 år.
Bland kvinnor under 25 år fortsatte fruktsamhetstalet att minska.
Svenskspråkiga kvinnors fruktsamhetstal minskade något, men är fortfarande högre än de finskspråkiga kvinnornas: 1,51 jämfört med 1,32.
Kvinnor med utländsk bakgrund har ett klart högre fruktsamhetstal än kvinnor födda i Finland, men även de sistnämndas fruktsamhetstal ökade i fjol.
Högutbildade får fler barn
Ser man på befolkningens utbildningsgrad noterar man att det endast var bland högutbildade kvinnor som fruktsamheten ökade – de närmade sig nu snittet 1,5 barn per kvinna.
Bland kvinnor med en utbildning på andra stadiet eller grundnivå fortsatte fruktsamheten att sjunka en aning. Deras fruktsamhetstal ligger under 1,2 barn per kvinna.
Bland männen steg fruktsamhetstalet något i alla utbildningsgrupper.
Statistiken för fruktsamhet enligt utbildningsgrad gäller dock enbart personer födda i Finland.
Allt färre föds inom äktenskap
I fjol föddes 54 procent av barnen inom äktenskap. Nästan hälften av de nyfödda hade alltså föräldrar som inte var gifta.
År 1990 föddes hela 75 procent av barnen inom äktenskap.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.