Fritt fram att dammsuga trots kylan – i Finland råder ingen elbrist
Temperaturen utomhus är den enskilt största faktorn som inverkar på elförbrukningen i Finland. Trots att de senaste veckorna varit kalla räcker kapaciteten ändå till mer än väl.
Den högsta förbrukningen hittills i vinter uppmättes den 15 januari på morgonen, kring 14 200 megawatt. På fredagen kring lunchtid låg den sammanlagda förbrukningen på 13 400 megawatt (se fakta).
— Förbrukningen är rätt hög, men vi är långt från rekordnivåer. Rekordet är 15 100 megawatt och är från år 2016, säger direktör Reima Päivinen vid Fingrid.
Finlands elförbrukning
Den sammanlagda elförbrukningen i Finland den 12 februari 2021 vid lunchtid var kring 13 400 megawatt (det vill säga 13 400 miljoner watt eller kring 18,2 miljoner hästkrafter).
Av detta producerade Finland själv 10 500 megawatt.
Den egna produktionen fördelades på samproduktion/fjärrvärme (2 800 megawatt), kärnkraft (2 800 megawatt), vattenkraft (2 200 megawatt), samproduktion/industri (1 700 megawatt), vindkraft (800 megawatt), annan produktion (160 megawatt), solenergi (50 megawatt).
Finland importerade totalt 2 900 megawatt.
Den importerade energin kommer från Sverige (1 800 megawatt), Ryssland (1000 megawatt) och Estland (100 megawatt).
Källa: Fingrid
Svenska kraftnät uppmanade nyligen svenskarna att inte dammsuga när det är kallt för att spara el, vilket väckte en debatt om beslutet att stänga två reaktorer vid kärnkraftverket i Ringhals. I Finland finns det inget behov för en dylik rekommendation.
Fingrid är ett offentligt ägt bolag som äger, förvaltar och utvecklar stamnätet för el i Finland.
Finland producerar inte själv all el som förbrukas, kring 20 procent av elen importeras. Importen är inte begränsad till vintern, då förbrukningen är högre, utan pågår året om, eftersom importerad el i många fall är billigare än inhemsk el. På sommaren ligger den sammanlagda förbrukningen på 7 000–9 000 megawatt.
— Norden och västra Europa hör till samma marknadsområde, där partipriset på el bestäms utifrån utbud och efterfrågan timme för timme. Om efterfrågan ökar höjs priset och vice versa. Det är rätt enkelt att överföra el mellan länder, säger Päivinen.
Den enda begränsningen utgörs av överföringskapaciteten, det vill säga de internationella elkablarnas tjocklek.
Partipriset varierar ständigt
I och med att partipriset på el är avhängigt av utbud och efterfrågan varierar priset hela tiden. Förut kunde man utgå från att elen var billigare på sommaren och dyrare på vintern, men den ekvationen håller inte längre.
— Priset beror på flera faktorer, till exempel tillgången till vattenkraft och vindkraft. För närvarande finns det gott om vattenkraft i Norden och vindkraftens kapacitet ökar hela tiden. En av orsakerna till att priset inte längre sjunker om sommaren är att en stor del av elen produceras i fjärrvärmeanläggningar som då inte är i bruk, vilket minskar på den sammanlagda kapaciteten, säger Päivinen.
Enligt honom kan partipriset i teorin stiga ända upp till pristaket, som ligger på 3 000 euro per megawattimme, men i praktiken sker det inte. Industrin köper sin el direkt på marknaden och då priset stiger för högt anpassar industrin sin produktion för att behålla lönsamheten.
— Men just nu är priset inte speciellt högt. Industrin har inte varit tvungen att flexa.
Finlands enskilt största elförbrukare är industribolaget Outokumpus fabrik i Torneå. Fabriken har anläggningar för bland annat stålproduktion.
På grund av sin höga elförbrukning är Outokumpu också delägare i Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki i Norra Österbotten. Genom att producera egen el kan bolaget minska på kostnaderna.
Reservkapacitet finns
Enligt Päivinen kan det uppstå störningar i elproduktionen och distributionen som leder till elbrist, men det har inte skett på tiotals år.
— Det skulle förutsätta flera samtidiga störningar i till exempel kraftverken och den internationella överföringen, säger han.
Finland har tre reservkraftverk som kan tas i bruk i så fall. Kraftverken ligger i Björneborg (Fortum), Tammerfors (Tampereen Sähkölaitos) och Lahtis (Lahti Energia). Deras sammanlagda kapacitet är drygt 600 megawatt.
Dessutom finns ett antal mindre reservkraftverk som används vid mindre störningar, till exempel då ett kraftverk på grund av ett tekniskt fel plötsligt kopplas loss från elnätet. De är byggda för att kunna startas upp på 15 minuter, vilket är en kort tid då det gäller kraftverk, och har en sammanlagd kapacitet på kring 1 000 megawatt.
— Om det skulle gå så illa att elen inte räcker till så finns det en plan för hur konsumtionen ska kopplas av, men till och med då skulle elavbrotten vara korta.
Vindkraften bra på vintern
Under de närmaste åren väntas Finlands egen elproduktion öka i och med att den tredje reaktorn vid kärnkraftverket i Olkiluoto tas i bruk samtidigt som vindkraftens kapacitet ökar hela tiden.
— Vindkraften producerar el året om, men variationen är kraftig. Beroende på hur mycket det blåser kan produktionen växla mellan några hundra och några tusen megawatt, säger Päivinen.
Vindkraftens sammanlagda kapacitet uppgår till 2 500 megawatt. I genomsnitt blåser det mera på vintern än på sommaren.
Den pågående coronaepidemin har inte haft någon desto större inverkan på Finlands elproduktion eller förbrukning.
— De facto var stamnätets driftssäkerhet den bästa någonsin i fjol, säger Päivinen.
och med en miljon elbilar?