Att de verkligen behövs visar det faktum att omkring 500 remisser till dem har skrivits ut bara under de första månaderna (ÅU 31.1.2020).

Sedan årsskiftet har också S:t Olofsskolan, Katedralskolan plus Axxells utbildningar i Åbo en psykiatrisk sjukskötare, som ska hjälpa elever som till exempel känner ångest, är deprimerade eller lider av panikattacker.

Hon samarbetar med skolpsykologen, kuratorn och andra inom elevvården och tar hand om de ungdomar som har de svåraste problemen som man kan sköta om inom öppenvården.

Syftet är att hjälpa den unga i ett tidigt skede, innan problemen har vuxit sig stora och blir ännu svårare att åtgärda.

Man hoppas att det ska behövas färre remisser till ungdomspsykiatrin i framtiden.

Vid Åbo stads studerandehälsovård säger man att det är viktigt att man har fått in de psykiatriska sjukskötarnas specialistkunnande i skolvardagen.

Och att man tänker rätt visar också den nya omfattande strategi för hur tjänsterna för mental hälsa ska utvecklas under åren 2020–2030, som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i förrgår.

Också i strategin betonas samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården.

Så ska psykiska problem kunna identifieras bättre än i dag och så ska vården kunna påbörjas tidigt och stödåtgärder sättas in i tid.

Strategin för en bättre psykisk hälsa har flera tyngdpunktsområden. Ett är psykisk hälsa som resurs eller kapital. Där slår man fast att den psykiska hälsan påverkar allt: hälsa, välmående, studier och arbete och hela livet.

Det kommer knappast som någon nyhet, men det är bra att det slås fast också i den här typen av dokument.

Samtidigt ser man psykisk hälsa som central för hela landets framgång: psykisk hälsa är ett kapital som ska vårdas och som man investerar i.

För den som mår psykiskt dåligt är det inte fina ord i en strategi som hjälper.

Han eller hon behöver få tillgång till relevant vård snabbt och utan krångel.

Samtidigt minns vi med förfäran ÅU:s artiklar från ifjol: ”600 personer köar för att få psykiatrisk vård i Åbo” (ÅU 28.8.2019) och ”ÅA-studerande fick vänta i fyra månader på att få en psykologtid till Studenthälsan” (ÅU 20.2.2019).

Det är därför strategier behövs – och det är därför som strategier inte räcker.

Men med en strategi som stöd och ryggrad går det kanske att ordna och kräva resurser så att köerna till vård kortas, så att ångesten kan lindras innan den äter upp allt, och så att ord som ”investeringar” och ”kapital” inte bara blir välljudande floskler.

Nu behövs innehåll. Nu behövs pengar för fler psykologtjänster, för ännu fler psykiatriska sjukskötare också i lågstadieskolor och för barn- och ungdomspsykiatrisk vård, så att köerna kan kortas och väntetiden blir hanterbar för den som är sjuk och för hans eller hennes familj och vänner.

Psykiska problem är enligt familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, SDP, den folksjukdom bland barn och unga som ökar mest.

Därför ska det enligt ministeriet bli lättare att få psykosocialt stöd för unga med offentliga medel.

Unga ska få stöd i ett tidigt skede för till exempel depression och ångest.

Ett sätt är att göra som man redan gör i Åbo: att psykiatriska sjukskötare arbetar i skolorna.

Nu ska regeringen fatta ett principbeslut om strategin för psykisk hälsa.

Också det är bra, men samtidigt ytterligare ett formellt steg som tar sin tid.

’

Resurserna behövs nu – den som håller på att insjukna eller redan är sjuk kan inte vänta.

Minister Kiuru säger att ett av problemen i dag är att många kommuner inte erbjuder någon vård för psykiska problem inom primärvården, utan skickar människor vidare till specialsjukvården där köerna är långa.

Hon talar för snabb vård med låg tröskel inom primärvården (ÅU 12.2.2020).

– Jag talar om dagar, inte veckor eller månader.

Efter vårdreformen ska vårdområdenas finansiering vara knuten till deras möjligheter att erbjuda vård för psykiska problem.

Också det är värdefullt – på sikt, medan en stor utmaning är den vård som skulle behövas här och nu.

I dag.

Inte om kanske fem eller tio år, eller hur länge det kan ta innan vårdreformen, vårdområdena och deras psykiatriska tjänster är verklighet.

Ministeriet har räknat ut att 19 000 ungdomar i åldern 13–18 år varje år skulle behöva hjälp på grund av depression eller ångest.

Sextio procent får hjälp inom primärvården eller specialsjukvården…

Samtidigt är det naturligtvis bra att det nu finns en strategi.

Den visar att psykisk ohälsa är något som tas på allvar.

Därför måste politiker och ministerietjänstemän snabbt få ner den på konkret nivå, så att ungdomarna får den hjälp de behöver.