Från stor bidragstagare till liten betalare – Hangö stad i unik skara när budget för 2023 slås fast
När budgetförslaget för 2023 presenterades i Hangö på måndagen talade man om en ”anpassningsbudget” och om en ”historisk” budget då grundtrygghetssidan som tidigare stått för halva budgeten lyser med sin frånvaro.
I det förslag som styrelsen för till fullmäktige har det inte gjorts några stora förändringar efter nämndernas äskanden.
På investeringssidan har man höjt anslaget för Hangö Vatten från 1,3 till 1,5 miljoner euro.
– Det var en knäckfråga som löste sig. Anslaget kommer väl till pass eftersom vi har ett gammalt och slitet vattenledningsnät, säger styrelsens ordförande Sture Söderholm , SFP.
Konstgräs i samarbete med FC HIK
Kommunen investerar 5,9 miljoner vilket är något mer än under tidigare år då man snittat på 4 miljoner. Hälsocentralens renovering som redan pågår är en av investeringarna.
Personligen glädjer sig Söderholm glädjer sig över att det finns anslag för gator och asfaltering.
– Vi har många gropar att fylla i vårt vägnät just nu.
Han nämner också den fullstora konstgräsplanen vid sportcentret som är ett samarbete med FC HIK. På idrottssidan är investeringsanslaget 300 000 euro av vilket konstgräset utgör största delen.
– Det är en investering som vi inte gör varje år, säger Söderholm.
Också gatuarbetena vid Stationstorget vid S-markets etablering finns med i investeringsbudgeten.
Museet får vänta på beslut
För Hangö museum, som är i behov av nya lokaler inför stadens 150-årsjubileum 2024, har man reserverat pengar för en utredning av behovet.
– Vi har sett på tre olika alternativ för museet men det finns inget principbeslut om nya lokaler. Om vi kan ta ett sådant beslut i början av nästa år kan vi göra en tilläggsbudget och se till att det finns pengar i budgeten 2024, säger stadsdirektör Denis Strandell.
Det kumulativa överskottet i budgetförslaget är 24,1 miljoner euro. Man har budgeterat för en lånestock på 49,7 miljoner euro. Då skulle man minska lånebördan med ett par miljoner jämför med prognosen för i år.
– Vi har fortfarande jättestora lån. De är kvar till 100 procent fast budgeten halveras. Våra ränteskydd varar inte för evigt. På 50 miljoner betyder en ränteökning på 1 procent en årlig kostnadsökning på 500 000 euro, konstaterar Strandell apropå mörka moln framöver.
Demografin avgörande
Hangö kommer att få 15,6 miljoner euro i statsandelar i år. Men nästa år är man en av bara sju kommuner som måste betala kommunandelar till staten. De övriga är Euraåminne, Kaskö, Harjavalta, Pertunmaa, Gustavs och Tuusniemi. Det handlar för Hangö del om 37 000 euro.
– Vi hör till en liten och exklusiv skara kommuner som blir nettobetalare. Vi blir en rik och välmående kommun över en natt, säger Strandell något ironiskt.
Är det bra eller dåligt, stadsdirektör Denis Strandell?
– Det beror på från vilken vinkel man ser det. Man hoppas att statens utdelningssystem är transparent och jämlikt. Om detta är vårt resultat av det så finns det inte mycket att orda om det.
Statsandelarnas utdelningssystem ger olika utslag för olika kommuner beroende på deras demografi.
– Vi har en gammal och förhållandevis dyr befolkning. Därför är besparingen bland de nyländska kommunerna störst i Hangö. Då är det mer än rätt att man skär i statsandelarna i relation till det. Det är spännande att vi är en av de få kommuner som måste betala. Men det har att göra med de höga kostnader vi skuffat framför oss i flera år.
Risk för svårigheter att sänka skattesatsen
I motsats till Hangö kommer Esbo, Grankulla, Sibbo och Kyrkslätt få mer statsandelar nästa år.
Strandell kan tycka att det är märkligt att till exempel Grankulla med den lägsta kommunalskatten i landet får statsandelar och Hangö med en av de högre kommunalskattesatserna i landet blir en betalare.
Hangös skattesats är 9,11 procent nästa år. Grankullas skattesats är 4,36 efter att social- och hälsovårdstjänsterna övergår till välfärdsområdena. I stället växer statsandelarnas roll i Grankulla rejält nästa år.
– Grankulla skulle ha alla möjligheter att klara sig utan statsandelar. Man kan fråga sig om skatteinkomsterna ur statens synvinkel är en tillräckligt bra orsak att betala statsandelar.
I Hangö skulle man gärna sänka kommunalskattesatsen närmare medeltalet i landet. Men det blir svårare utan statsandelar.
– Det finns en risk att vi är och förblir en skattetung kommun. Det gagnar oss inte i längden. Å andra sidan kan vi, som Grankulla gjort tidigare, stoltsera med att vi inte är en bidragstagare. Det värmer ju lite.
Andra intäkter av större betydelse framöver
Då Hangö blir mindre beroende av statsandelar blir man mer beroende av andra intäkter.
– Intäktsmässigt kommer betydelsen av till exempel hamnbolaget att fördubblas från cirka 10 procent till cirka 20 procent av intäkterna. Också intäkterna från fastighets- och samfundsskatterna fördubblas i betydelse.
Strandell säger att de mistade statsandelarna annars skulle avskräcka men att det viktigaste är att Hangö ser ut att klara sig ekonomiskt på sikt.
– Vi har låtit göra en prognos fram till 2030. Prognosen visar att det inte finns någonting alarmerande. Vi kommer att hålla oss flytande även utan statsandelar. Men det blir knaprare 2024, säger Strandell.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.