Från knappt 7 000 euro till över en halv miljon: Skatteförvaltningen förklarar höjningar i skärgården – som ålänningar redan upplevt
Beskattningen av skärgårdsfastigheter har varit ett hett samtalsämne i Åland sedan hösten 2017. Nu har Skatteförvaltningens korrigering av felaktiga uppgifter nått Åboland.
ÅU kunde i går berätta att fastighetsägare i den åboländska skärgården har åkt på en rejäl skattesmäll.
Skatteförvaltningen anser att marker som är naturskyddsområden och som inte går att bebyggas eller användas för jord- och skogsbruk har varit fel beskattade.
Det här har resulterat i chockhöjningar i beskattningen. Summor som tidigare rört sig kring ett par tre hundralappar landar nu på 1 500 euro.
Det finns fastighetsägare som sett beskattningen stiga från drygt 1 000 euro till långt över 10 000 euro.
Bland dem som tagit kontakt med ÅU finns Rainer Wenberg i Dalsbruk.
Han berättar att när beskattningsbeslutet om en holme som hör till dödsboet efter en förälder kom så trodde han att det rörde sig om ett misstag.
Då det beskattningsbara värdet för holmen i fjol var knappt 7 000 euro, så har Skatteförvaltningen i år räknat att det beskattningsbara värdet är 530 529 euro.
– Jag sände allt tillbaka och klagade.
Höjningen motiveras av att man tidigare enbart har beskattat sommarstugetomten på holmen, nu beskattas hela holmen.
Det här betyder att för Wenberg stiger fastighetsskatten från ungefär 80 euro till 5 835 euro.
Han säger att han måste sälja fastigheten om beskattningsbeslutet inte omprövas.
Åboland åtgärdades i den här omgången
Christina Koikkalainen, skatteexpert på Skatteförvaltningen, förklarar höjningarna med att man i en rutinkoll upptäckte fel i förvaltningens databas.
Fastigheter som inte borde ha varit befriade från skatt hade inte beskattats, vilket ledde till att man sände ut först ett brev till fastighetsägarna och sedan själva beskattningsbeslutet. Koikkalainen säger att man också informerat kommunerna om ändringen.
Om det finns fel i databasen, innebär det att misstag begåtts tidigare?
– Hur det hänger ihop vågar jag inte säga. Den skattskyldiga har anmälningsskyldighet. Den skyldigheten har inte tillämpats som den borde.
Förhöjningarna är alltså resultatet av en administrativ åtgärd? De har inte föregåtts av någon politisk diskussion eller lagändring?
– Ja, det har endast att göra med att fastigheter har varit felaktigt registrerade som värdelös mark. Principerna ska vara lika för alla.
Men även om felen korrigerats i Skatteförvaltningens databas, och principerna är lika för alla, så tillämpas de med viss fördröjning.
Att beskattningen nu uppmärksammas i skärgården beror på att Skatteförvaltningen går igenom registret manuellt. I den här omgången hann förvaltningen med västkusten.
Tidigare har man fattat liknande beslut för Åland (se artikeln nedan). Längre fram kommer man till övriga delar av landet.
Fredad mark är beskattningsbar
Skatteförvaltningens utgångspunkt är fastighetsskattelagens tredje paragraf, om fastigheter som är helt eller delvis befriade från skatt.
Den listan är uttömmande, säger Koikkalainen. Om ens fastighet till exempel inte används för gårdsbruk är den skattebelagd.
Att en fastighet hör till ett naturskyddsområde betyder inte att den är befriad fastighetsskatt.
– Som fastighetsägare kan du själv vilja freda din mark. Men då använder du den, den är en buffertzon och del av din fastighet.
Koikkalainens poäng är att även om en fastighet saknar bygglov så är den beskattningsbar.
Hon vill trots allt inte ta ställning till enskilda fall och uttala sig om huruvida tusenprocentiga höjningar av beskattningen är skäliga.
Det beskattningsbara värdet på en fastighet utgår från huruvida den har byggrätt eller inte. Minimivärdet för fastigheterna utgår från beräkningar som Statens tekniska forskningsanstalt gjorde för tiotals år sedan.
En ny värdering är under arbete men tills vidare arbetar Skatteförvaltningen med dessa gamla uträkningar.
Äger man en kobbe i Skärgårdshavet som saknar bebyggelse, och där inget heller får byggas eftersom den finns inom ett naturskyddsområde utgår beskattningsbeslutet från fastighetens minimivärde – i det här fallet 20 cent per kvadratmeter.
Uppmanar att betala trots omprövning
Bevisbördan ligger nu på de fastighetsägare som fått rejäla höjningar i beskattningsbesluten. Koikkalainen säger att det inte räcker med att säga att beskattningen är oskälig.
Man måste bevisa det med utlåtande av kommunen eller med beslut om naturskyddsområde.
Hur lång är omprövningsprocessen? Två till tre år?
– Vi försöker vara snabbare än så.
Och under den tiden ska fastighetsägaren betala skatt?
– Man kan få tidsfrist men det kommer ränta till, så om det är ekonomiskt möjligt uppmanar vi att man betalar skatt. Man får pengarna tillbaka med ränta om beslutet omprövas.
Är ni på Skatteförvaltningen beredda att förklara det här för fastighetsägare i Åboland?
– I mån av möjlighet ställer vi upp och kommer och förklarar. Kanske kan det också göras som ett videomöte.
Har du åkt på en skattesmäll? Ta kontakt med dan.lolax@aumedia.fi
Skattesmäll har redan nått Åland: ”Borde inte kunna hända”
Den diskussion som nu seglar upp i Åboland har förts på Åland i redan ett drygt år.
Förbundsdirektör Magnus Sandberg på Ålands kommunförbund säger att fastighetsägare började ta kontakt i november 2017.
Hans uppfattning är att något som inte ska kunna hända har hänt.
– Skatteförvaltningen har skapat markvärden för miljoner ur tomma intet, utan att det föregåtts av någon politisk diskussion eller av någon lagändring.
Höjningar motsvarar inte verkligheten
Det som skedde på Åland var att det beskattningsbara värdet på fastigheter runt om i kommunerna steg med hundratals procent på ett sätt som inte motsvarar verkligheten.
Sandberg säger att när han först försökte reda ut vad som hänt så sopade Skatteförvaltningen frågan under mattan.
Det var först när det blev en politisk offentlig fråga som man började få svar. Bland annat besökte Skatteförvaltningens representanter Åland och förklarade situationen för fastighetsägarna.
– Det här är inte rätt mot skärgården. Vi försökte också få till stånd en ändring i lagstiftningen men det stupade på att ändringen inte kunde vara annorlunda än den i riket.
Sandberg säger att man bistått de ålänningar som åkt på en skattesmäll. I slutändan är det trots allt de enskilda fastighetsägarna som måste söka omprövning.
Hans uppfattning är att åtminstone en del omprövningsansökningar gillats av Skatteförvaltningen.
Ja nog blir man flabbergastad – Det kan väl aldrig vara lagstiftarens avsikt att oanvändbar mark skulle beskatta så att ägaren inte har råd att behålla sin egendom. Eftersom det enligt skattemyndigheten är beskattningsbart att inneha dessa obrukbara områden, så vore det väl på tiden att avskaffa allemansrätten, eller också så att staten betalar en ersättning till markägaren för den nytta stadsborna åtnjuter helt gratis på privat mark. Om man antar att värdet av alla de förmåner allemansrätten möjliggör skulle kompenseras så kunde skärgårdsborna kanske ha råd att betala skatten.
Tack, ÅU, för att ni tog upp frågan! Jag hoppas politikerna antar utmaningen och kämpar för en rättvis behandling av skärgårdsborna. Nu om någonsin ett tillfälle att visa på vems sida ni står. Inte kan det väl vara så illa att det är just det här Antti Rinne (SPD) menar med att utvidga skattebasen för att finansiera alla reformer?