Jacob Hjortman 20.08.2023 07:00

Den gamla stockstugan från 1700-talet är inredd med gamla trämöbler, uppstoppade tjädrar och andra jaktminnen. De bara stockväggarna ger känslan av att man befinner sig i en stuga i Lappland.

Den lappländska tidigare riksdagsledamoten Mikko Kärnä (C) har renoverat ett gammalt hus i Houtskär. Kärna som bott största delen av sitt liv i Lappland trivs väldigt bra i Houtskär.

– Människorna här påminner mycket om dem i Lappland. Mentaliteten hos folket och närheten till naturen gör att jag känner mig som hemma här. Den stora påtagliga skillnaden är förstås att man talar svenska här, säger Kärna.

Klarar du dig på svenska här i Houtskär?

– Ja, jag använder svenska hela tiden här i Houtskär. Mitt största problem är ordförrådet. Jag har gjort mycket där en skandinavisk mix av språken använts, så jag använde min svenska också när jag bodde i Lappland, säger han.

Tidigare kommundirektör

Som riksdagsledamot var han representant i Nordiska rådet, och tidigare jobbade han som kommundirektör för Enontekis kommun i Lappland som gränsar till både Norge och Sverige.

– Kommunen har mycket samarbete med de norska och svenska gränskommunerna. Jag har också rört mig mycket vid Ishavet i norra Norge och har haft nytta av svenskan för att prata med norrmännen.

Intervjun föredrar han ändå att göra på finska.

Flytten till Houtskär var en kompromiss

Huset är ett av de äldsta bevarade husen i Houtskär. Kärnä och hans fru, Anna Sirkiä , köpte det och började renovera under pandemin.

– Det var ett ödehus när vi köpte det så vi har renoverat i princip allt. Gården var som en skrotgård. Vi har kört bort 20 ton med skrot härifrån.

Ursprungligen ville han bosätta sig vid Ishavets kust. Men Sirkiä som är från Åbo ville inte bo fullt så avlägset, och då blev Houtskär en kompromiss.

Jacob Hjortman

— Här bor vi nära naturen men det finns ändå regelbunden busstrafik in till Åbo. Så läget är perfekt för oss, säger Sirkiä.

Paret försöker så långt som möjligt vara självförsörjande. De odlar mycket av den mat de behöver och Kärnä är aktiv jägare och fiskare.

— Man måste verkligen tycka om att leva nära naturen för att klara av att bo här ute, säger Sirkiä.

Han har gjort upp med sitt rasistiska förflutna

Kärnä är född i Kajanaland. Som tonåring flyttade han till Uleåborg för att gå i gymnasiet.

I sin blogg skriver han 2016 att han som tonåring var homofob, rasist och religionsfientlig. I blogginlägget beskriver han hur hans liv förändrades genom kontakten med nya människor som kunde vidga hans perspektiv.

— Jag hade växt upp i väldigt små samhällen utan någon mångfald alls. Men när jag flyttade bort och lärde känna olika typer av människor började min attityd sakta förändras, säger Kärnä.

Rasistiska fördomar är något man blir lärd, de är inte medfödda. Det betyder att man kan förändras som person, påpekar han.

Människan utvecklas hela tiden

— Människan föds inte perfekt. Vi utvecklas hela tiden. Jag blev en bättre människa genom att lära känna personer jag tidigare hade starka fördomar mot. Mångfald är mycket berikande, säger han.

Blogginlägget avslutar han med att nyansera: ”i allt detta måste vi dock komma ihåg att man inte blir rasist även om man är för en strikt invandringspolitik, eller islamofob även om man förespråkar ett förbud mot slöjor i offentliga utrymmen.”

Hur borde man hantera ett rasistiskt förflutet som offentlig politiker?

— Jag har lagt alla kort på bordet och förklarat hur mitt sätt att förhålla mig till invandrare eller sexuella minoriteter har förändrats. När det handlar om åsikter jag hade för länge sedan, och att mitt sätt att tänka har förändrats, finns det inget annat jag kan göra.

Kärnä är skeptiskt till hur de sannfinländska ministrarna hanterat den senaste tidens skandaler kring både gamla och färska uttalanden.

— Det är oklart vad ursäkterna betyder när till exempel Riikka Purra i början sade att hon inte tänker be om ursäkt för det hon skrivit på Jussi Halla-ahos blogg. Sedan kom en ursäkt efter att presidenten lagt sig i. Om hennes sätt att tänka i de här frågorna verkligen förändrats måste vi också kunna fråga hur de förändrats, säger Kärnä.

Han tillägger att vi inte ännu sett alla skandaler.

— Det finns säkert mycket mera i deras förflutna som inte kommit fram ännu.

SFP borde bestämma sig om de är med i regeringen eller inte

Samtidigt är han trött på det politiska spelet där SFP gång på gång kräver ursäkter. På X (tidigare Twitter) skriver han den 28 juli:

”Vem kunde göra en räknare på nätet som räknar hur många timmar det är sedan Anna-Maja Henriksson senast krävt en ursäkt av en regeringspartner?

Många gånger har hon krävt det av goda skäl. Men det här är höjden av löjlighet. Gå ur om det inte passar.”

— Jag anser att SFP borde bestämma sig, vill de vara med eller inte? Kan de stå bakom regeringen eller inte? Nu spelar man ett dubbelspel som påminner om sannfinländarna. Man kräver ursäkter och röstar blankt eller för misstroende i förtroendeomröstningar men sitter ändå med i regeringen. Antingen är SFP med eller inte, det här håller inte.

Enligt Kärna hänger allt på SFP om regeringen faller eller kan fortsätta.

Jacob Hjortman

Själv skulle han ha svårt att sitta i den här regeringen.

— Den frågan beror alltid på regeringsunderlaget. Här är det klart att det inte skulle gå. Regeringsunderlaget speglar en helt annan värdegrund än min, säger han.

Kommer du ställa upp i EU-valet?

— Det är möjligt. Jag har inte fattat det beslutet ännu. Efter perioden i riksdagen ligger fokuset nu på att ta hand om huset och gården. Jaktsäsongen börjar ju nu också, så det kommer uppta mycket av min tid.

Hur ser du på arbetet i riksdagen så här i efterhand?

— Det är motiverande när man ser konkreta resultat av arbetet där. Till exempel drev vi igenom en lägre jaktvårdsavgift. Och varje gång jag går i butiken och ser femprocentig öl, som var en av de saker vi jobbat för, blir jag påmind att man kan påverka. Sådana små konkreta saker gör att jag hålls motiverad, säger Kärnä.

Jacob Hjortman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln