Från byråkrati till bevakning – Stig Sundberg har koll på tullens 150 varierande år i Hangö
I år 2023 är det 150 år sedan Västra hamnen och järnvägen mellan Hangö-Hyvinge stod färdiga. Samma år grundades också en självständig tullkammare i Västra hamnen.
Stig Sundberg har satt sig in i tullens historia i Hangö. Han började själv jobba på Tullverket 1964. Det blev 42 år i tullens tjänst, varav tio som chef i Hangö.
Han har också haft flera förtroendeuppdrag i hamnen, bland annat som ordförande i direktionen, nämnden och efter bolagiseringen i styrelsen.
PrivatTullen hade sedan slutet av 1600-talet verkat på Hangö udd, men grundandet av den första vinterhamnen i Finland gav också tullen mera fasta och självständiga former som lokal tullkammare.
Finlands tullväsende sträcker sig långt tillbaka ända till den senare hälften av 1200-talet, då svenska statsförvaltningen och beskattningen infördes i vårt land.
De äldsta tullräkenskaper som bevarats till eftervärlden, härstammar ändå från 1500-talet.
Tullens verksamhet i Hangö förknippas som starkt med Finlands sjöfart och speciellt med vintersjöfartens utveckling. Finlands sydligaste udde har sedan urminnes tider varit en känd hamnplats.
Hangö udds betydelse för Finlands sjöfart, vittnar också om det att redan under Sveriges styre grundades ett tullkontor på udden.
Exakt när och hur Tullen började sin verksamhet ute på Tulludden är oklart, men tullhusen på Hangö udd och också namnen på vissa tullförvaltare omnämns i protokoll från andra delen av 1600-talet. Det är protokoll från häradstinget i Tenala.
På kartor från 1720-talet finns två holmar, den ena Gamla Tullholmen (den större holmen där hällristningar finns) och Tullholmen där sjöbevakningsstationen finns i dag.
Litet tullsamhälle
Mer fasta former fick tullen år 1873 då Hangö hamn grundades och samma år inrättades en självständig tullkammare i Västra hamnen, Hangö Tullkammare.
Tullstationen ute på Tulludden indrogs 1920, samma år som Yttre hamnen stod färdig. På Tulludden fanns då ett samhälle som när det var som störst bestod av tio familjer och åtta hus.
Åtminstone ett hus flyttades sedermera till Tulluddsvägen.
Under de 150 år som Hangö hamn verkat på Hangö udd finns det flera verksamhetsformer eller perioder som hamnen är känd för i ett historiskt perspektiv och för tullen också varit utmanande på olika sätt.
Tullen i Hangö har också haft verksamhet i flera andra hamnar bland annat Konehamnen, Koverhar, Skogby, Ekenäs, Skuru och Ingå.
I slutet av 1800-talet blev Hangö den första vinterhamnen i Finland och som vinterhamn var den viktig ända in på 1960-talet.
Många kommer ännu ihåg att det kom hundratals gästarbetare från östra Finland till Hangö på vintern under 1950- och ännu i början av 1960-talet. Från Uleåborg och Kotka kom dessutom tiotals tullare.
Hangö har också haft en stor betydelse som avgångshamn för emigranter. Under åren 1865–1930 emigrerade omkring 400 000 finländare till Nordamerika.
Över Hangö emigrerade drygt 250 000 finländare och tiotusentals ryssar. Olika myndigheter som läkare, tull och polis var starkt involverade i den här processen.
Hangö museums samlingar/Birgitta EkströmUnder de drygt 400 år tullen verkat i Hangö har man upplevt endast ett längre avbrott och det var då Hangö var utarrenderat till Sovjetunionen.
Tullen flyttades till Ekenäs, där den verkade under tiden 19 juli 1940 – 31 januari 1942 under namnet Ekenäs Tullkammare som verkade i det gamla stadshuset.
När tullen återvände till Hangö kunde man konstatera att tullkammarbyggnaden under Drottningberg var nedbrunnen. En tillfällig tullkammare inrättades i Tyska magasinet, där Hangö kontroll senare verkade.
År 1952 stod en ny byggnad färdig för tullens behov. Femtio år senare var det igen dags att flytta.
Hamntrafiken hade ökat så mycket att hamnen behövde mera plan mark och då beslöt hamnmyndigheterna att offra tullens byggnad mitt i hamnen.
Den här gången gick flyttlasset till byggnaden vid frihamnsporten där tullförvaltningen, beskattningen och en del av bevakningen inhystes.
– Det var sist och slutligen en bra lösning. Merparten av tullens export- och importkunder var stationerade på friområdet. En del av bevakningspersonalen fick också nya utrymmen i ett lokstall som moderniserats till utrymme för Hangö Stevedorings personal och tullen, säger Sundberg.
– Importreglerna var ganska strikta under efterkrigstiden, det var licenser och kvoter. Vi hade bland annat de bilaterala avtalen med bland annat Ryssland och det var noggrann uppföljning på det vilket var ganska arbetsamt, säger Sundberg.
I och med EU-inträdet 1995 öppnades handeln upp och de gamla avtalen förföll.
– Då blev det mindre pappersarbete och mer samarbete med andra europeiska länder. Vi hade varit ganska isolerade fram till dess. Nu fick vi börja använda vår engelska.
Arkiv/Kristoffer NöjdGrundandet av ett frilager och sedermera en frihamn på Tulludden hade en stor inverkan för Hangös roll som ledande bilimportort i Finland.
Över Hangö importerades under de bästa åren cirka 450 000 bilar per år. För tullen var det en så kallad specialgren, först och främst på grund av att bilskatten uppbars av tullen i Hangö.
För det andra var transitotrafiken av bilar till Ryssland en karusell som påverkade såväl personalstyrkan som trafikarrangemang i övrigt.
Under 2010-talet skedde en omorganisering av bilbeskattningen, som tidigare skötts av tullen. Numera sköter Skatteverket om beskattningen och bilskatteåterbäringen åt invalider.
Det här betydde att personalen som tidigare skött nämnda uppgifter fortsatte sitt arbete i kontorshuset vid frihamnsporten och hela bevakningsstyrkan flyttade till Västra hamnen där det hade byggts ett nytt hus för tullen och speditörer, som verkar i hamnen.
– Vi var 50 anställda men över hälften av personalen övergick till skatteverket i och med förändringen, säger Sundberg.
Ett intressant sjöfartsprojekt var Railshiptrafiken över Hangö som blev aktuell i början av 1970-talet och förverkligades med start år 1975.
Det var en stor händelse inom det finländska sjöfartslivet. Järnvägsvagnar transporterades mellan Hangö och Travemünde i 23 år – i ett skede med tre färjor.
Staden lät bygga ett färjfäste vid den gamla kajen ute på Tulludden och i ett senare skede ett alldeles nytt färjfäste för den växande trafiken, men år 1998 flyttade trafiken slutligt till Åbo, där den sedan sakta dog ut.
– Det var en ny trafik som var ganska omvälvande både för oss och för Hangö, minns Sundberg.
Passagerartrafik krävde resurser
En annan storsatsning i Hangö hamn var det grekiska bolaget Superfast Ferries som i början av 2000-talet satsade på snabba ropax-färjor mellan Hangö och Rostock.
För tullen innebar Superfast ankomst en ganska stor förändring. Passagerartrafiken betydde ökat resurs- och personalbehov, i synnerhet då trafiken också levererade olika problem rörande narkotika, alkohol och olaglig bilimport.
– Det förorsakade en massa arbete för vår bevakning. Samtidigt var det en boom för förflyttning av begagnade bilar, speciellt mellan Tyskland och Ryssland. Förutom en massa arbete med bilarna började det också komma in alkohol och narkotika. Det var mycket jobb för bevakningen att få det i ordning.
Bara fem år efter etableringen såldes färjorna och flyttades till Helsingfors, där trafiken ganska snabbt dog ut.
Stig Sundberg säger att tullen var en intressant arbetsplats.
– Det hände mycket. Vi hade många hamnar att sköta om. Vi hade rörlig bevakning ända från Hangö till Kyrkslätt. Det fanns vissa verksamheter som idkades utanför lagens rågräns. Så visst fanns det dramatik när sådant uppdagades och uppmärksammades i pressen.
Numera finns bara en rörlig bevakningsgrupp kvar med kontor i Västra hamnen.
År 2005 utsågs tullen i Hangö till årets tullenhet i Finland.
– Det var ett stort erkännande för personalen att vi hade lyckats med vårt arbete. Det uppskattades stort. För mig personligen var det ett trevligt minne på jag avgick med pension år 2006, säger Sundberg.
Källor: Tulli 1 B.1987, J. Roos: Till Flydda tider, Tomy Karlsson: Vi minns Hangö del III, Birgitta Ekström och Marketta Wall: I begynnelsen var hamnen, Västra Nyland 24.9.1998.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.