Framtidsforum funderade på skärgårdens framtid utanför den egna bubblan
Spira-nätverkets framtidsforum i Pargas lockade omkring femtio deltagare från olika sektorer. Foto: Mikael Heinrichs
– Vi gör antagligen världsrekord då vi ska paketera framtidsscenarier på 45 minuter, men ni får se det som ett slag speed-dating, inledde Kati Rissanen från Åbo universitet sin workshop kring framtidsscenarier på Spira-nätverkets framtidsforum 2020 på Tammiluoto vingård i Pargas.
Det innebar samtidigt startskottet för eftermiddagens mer fantasieggande del med två skilda workshopar, på finska med Rissanen och på svenska med Lisa Johnsson och Bodil Sandén från Sverige som höll sin workshop kring Hållbara affärsmöjligheter inom ekosystem.
Ypperlig möjlighet för alla inblandade
Sammanlagt ett femtiotal representanter från det kommunala, företagsvärlden och organisationer hade anmält sig till evenemanget, som var det tredje inom ramen för företagsnätverket Spira. Målsättningen var att ur ett skärgårdsperspektiv fundera kring framtiden. Yrkeshögskolan Novias andra årets ekonomistuderande Essi Korvenniemi, Claudia Veikkola och Hanna Sinokki höll i arrangemangen som en del av sina studier i marknadsföring och branding.
Essi Korvenniemi, Claudia Veikkola och Hanna Sinokki från Novia höll i arrangemangen. Foto: Mikael Heinrichs
– Det är många studerande som via de här evenemangen får möjligheten att nätverka och träffa både ledare både inom företagssektorn och det kommunala. Inom ramen för NÅA-samarbetet mellan Novia och Åbo Akademi har vi bland annat våra Community managers på plats som bloggar och producerar innehåll från evenemanget, berättar Hanna Guseff som basar för NÅA Business Center och är facilitator för Spira-nätverket.
Framtider i pluralis
Redan framtidsforumets första inbjudna talare, futuristen Niko Herlin, konstaterade att man i själva verket inte ska tala om framtiden i singularis, utan hellre i pluralis som framtiderna.
Framtider i pluralis, gott folk, konstaterade futuristen Niko Herlin. Foto: Mikael Heinrichs
– Men då jag någon gång skrivit rubriken för min egen presentation i pluralis har någon alltid ändrat på rubriken och kommenterat att jag har ett skrivfel där, så jag har slutat med den saken, skrattade han.
Herlin framhåller att det i själva verket är helt irrelevant att fråga sig hur framtiden kommer att se ut, eftersom den relevanta frågan är hur man själv ställer sig till framtiden och anpassar sig efter den. Samtidigt ska man inte förvänta sig att framtiden bara är något som ”händer en”, utan framtiden är något man själv hela tiden aktivt är med och skapar – oberoende om man aktivt tänker på det eller inte.
– Fantasin är egentligen den viktigaste förmågan vi människor har då man funderar på framtiden, men det är tyvärr så att vuxna ofta glömmer bort det. Man håller framtidsworkshopar en torsdag i månaden under en timme, men det fungerar inte riktigt så. Framtidstänket är som en muskel, man måste träna det hela tiden och kontinuerligt. Framtiden är en uthållighetsgren, jämförde Herlin.
Det gäller enligt Herlin att våga drömma stort och inte stagnera i sin egen bekvämlighetszon, eftersom det är utanför bekvämlighetszonen det magiska sker.
– Visst, man kan misslyckas utanför sin bekvämlighetszon också, men gör det inte ont ibland sker inte heller någon förändring.
En skärgård utan skolor?
Herlin kastade fram några visioner kring skärgårdens framtid med dolda möjligheter. Bland dem fanns tanken om att skolan som vi i dag känner den inte längre skulle existera i skärgården. Man kanske inte skulle ha skolbyggnader längre med en lärare och några elever, utan skärgården kunde istället vara en föregångare på andra inlärningsmodeller.
Med citat av Matti Nykänen (”huominen on aina tulevaisuutta”) och Louis Pasteur (”chance favors only the prepared mind”) gav han ordet vidare till Henry Lindell från Novia som är projektledare för yrkeshögskolans projekt kring cirkulär ekonomi.
Framtidsforumet avrundades av Hanna Guseff som gick igenom workshoparnas resultat och ledde en kort diskussion kring de ämnen som behandlats under dagen.
LÄS OCKSÅ:
Elektronikskrot kan bli så mycket annat – demonstrationsdag på lördag i Pargas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.