Framtidens båtar går på solenergi – men är skärgården redo? Inte än, enligt Kimitoöns Båtcenter
Visst finns det en efterfrågan på eldrivna motorer, konstaterar Anders Vahtola, vd för Kimitoöns Båtcenter.
Mest frågar kunderna, som främst består av Åbolands medelfamiljer med 1,7 barn och stuga i Nagu, om elmotorer till små roddbåtar som duger till fiske och som barnen själva kan manövrera.
Ganska stor är efterfrågan, till och med. Folk är nyfikna och vill veta när Yamaha och andra stora båttillverkare ska komma med sina eldrivna motorer, säger Vahtola.
Samtidigt är de praktiska förutsättningarna inte de bästa, menar han. Åtminstone inte ännu.
Emilia ÖrnmarkDe eldrivna motorer som finns i nuläget är små, de motsvarar ungefär 2–3 hästkrafter och lämpar sig bäst för små fiskebåtar som inte används som transportfordon för långa färder.
En natts laddning räcker 4–5 timmar innan batterierna är urladdade igen.
För en riktigt gammal eller riktigt ung människa kan batteriet, som väger mycket, vara för tungt för att bära upp och ned från båten för att laddas, enligt Vahtola.
På större skala ställer infrastrukturen, eller snarare bristen på infrastruktur, till med problem.
I Finland finns det redan goda förutsättningar att utvidga vägnätverket och bygga fler laddningsstationer för bilar – vilket också blir en nödvändig utveckling om Finland och Europa ska lyckas minska på utsläppen.
Ute på havet är det annat.
– På sjön vill man inte driva. Det är många saker som måste vara lösta, som måste vara hundra procent klara, säger Anders Vahtola.
Solpaneler laddar batteriet
Men ett nytt företag i Jakobstad i Österbotten, Fin-er Ab Oy, har en alternativ lösning på en del av problemen.
Deras båtar är inte bara eldrivna – de tar all energi från solen och behöver alltså inte laddas.
Greta, som lanseras officiellt den här månaden, är en liten öppen båt i vitt. Bilder på den för onekligen tankarna till den lilla fiskebåt som Vahtola hänvisar till.
Båtmodellen Greta har en räckvidd på 20 sjömil och en hastighet på 5 knop. Båten har dubbla botten och flyttankar.
Kör man i två knop under en solig dag går det egentligen att köra hur långt som helst, säger delägaren Patrick Eriksson till Österbottens Tidning.
Solenergin når panelerna genom molnen. En mulen dag laddar batteriet visserligen inte lika effektivt, men tillräckligt för att båten ska kunna användas. Bara riktigt tjocka moln och ösregn sätter stopp för laddningen.
”20 knop är mycket ambitiöst”
Till ÅU säger företagets vd Emil Finne att Greta visserligen är liten till storleken, men att tekniken går att anpassa till i princip hur stora båtar som helst.
– Storleken begränsar inte. Det är en kombination av vikt och hastighet, säger Finne.
Att lägga en elmotor på en båt som går 50 knop blir utmanande, säger han. Men färdigt på företagets ritbord finns redan både större och snabbare båtmodeller. I teorin ska solenergidrivna elmotorer vara möjliga på en båt som går upp till 15–20 knop, enligt Finne.
Fin-er– Tjugo knop låter mycket ambitiöst, säger Anders Vahtola vid Kimitoöns Båtcenter. Det är besvärligt med båtar som ska plana, de kräver mycket energi.
7 knop låter mer realistiskt, tycker Vahtola.
Emil Finne medger att planerna ännu bara är just det, planer. Ju mer energikrävande båt, desto fler solpaneler behövs.
Därför använder sig Fin-er av slitstarka solpaneler i form av en matta som tål att sitta, ligga och gå på – precis som ett vanligt glasfiberdäck.
På så sätt kan en tillräckligt stor yta täckas av solpaneler, utan att ta bort av det
användbara utrymmet i båten, säger Finne.
Solpanelerna funkar dessutom som halkskydd.
Soligt – och grönt?
Emil Finne, som är utbildad diplomingenjör inom fordonsteknik, har funderat mycket på den framtida trafiken i Finland. Världen står inför ett vägskäl och vi måste sluta använda fossila bränslen.
Ur en teknisk synvinkel är el den bästa lösningen, säger Finne.
Fin-erMen ur miljöperspektivet, och om man ser på hela produktionskedjan, är ju varken batterierna eller solpanelerna helt problemfria?
– Det här är en svår fråga som debatteras mycket. Vi har gjort så att vi inte använder litiumbatterier, som kräver mycket metaller. Istället använder vi mer traditionella batterier av bly, som ju kan återvinnas.
Övergående trend eller morgondagens melodi?
Likt Mikael Aalto vid Naguföretaget Fibresin tror Emil Finne, som själv är ung, på en filosofi om att inte alltid behöva ha så bråttom.
– Man kan ta ner hastigheten, och minska på energikonsumtionen.
Därför säger han att företaget inte vill fokusera allt för mycket på snabbare båtar.
Anders Vahtola har däremot inte märkt av en trend mot det långsammare bland båtköpare. Sommaren är kort, sjunger Tomas Ledin, och det samma gäller semestern:
– Våra kunder vill ha en god bränsleekonomi. Det betyder att de vill komma fram snabbt mellan öarna och hamnarna. Båtarna ska vara planande, det ska gå undan. Och det ska inte vara jättedyrt, säger Vahtola.
Monica ForssellI skärgården, där avvikande elförbrukning kan få lamporna att blinka till, är eldriven (icke-solenergidriven) båttrafik inte mogen ännu, enligt Vahtola.
Även Emil Finne, som också hjälper företag att utveckla laddningsstationer på land, är medveten om utmaningarna och säkerhetsriskerna med eldrivna båtar ute i Åbolands skärgård, bland alla öar och små kobbar. Vad händer till exempel om elen tar slut?
Men inom tio år tror även Anders Vahtola att elmotorerna börjar synas allt mer i skärgården.
– Det är alldeles säkert så att elbåtarna bottnar i värderingar kring hållbarhet, och att visa sig trendig utåt. Jag både förstår och förstår inte. Men det finns något gemensamt där.
De som är i 20–30-års åldern om tio år, och köper sin första båt då, tänker kanske annorlunda än dagens båtägare, funderar Vahtola.
– Och som säljare måste vi ju gå efter kunden.
Dessutom utvecklas solpanelerna hela tiden, säger Vahtola: Tekniken blir bättre men priserna blir inte högre.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.