Fortsatt kamp för statsstöd till privata vägfärjor
Haveröfärja är en av fem åboländska väglagsfärjor som hoppas på fullskaligt statsstöd för trafiken. ÅU-foto
Skärgårdsdelegationen fortsätter lobba för att staten tar över finansieringen av väglagens landsvägsfärjor. Det säger delegationens ordförande, Centerns Hanna Kosonen.
Delegationen motiverar sin ståndpunkt med jämställdhetsprincipen – förbindelsebåtarna och Finferries landsvägsfärjor är också gratis.
I dag betalar staten 80 procent av väglagens kostnader för väglagsfärjorna. Finferries som hyr färjorna till väglagen har aviserat om kraftiga förhöjningar av hyrorna vilket skulle förorsaka stora ekonomiska bekymmer för många väglag.
– Jag hoppas vi når en lösning under den här regeringsperioden. Jag förhandlar med mitt eget partis ministrar och med finansminister Petteri Orpo, men vi har ännu inte nått något resultat, säger Kosonen.
Centerns riksdagsledamot Hanna Kosonen hoppas att staten tar över de privata väglagsfärjorna. Foto: Kim Lund
Kosonen deltar i ett brett upplagt seminarium kring skärgårds-, kust-, och insjöområdesfrågor i Åbo. I seminariet deltar också Vänsterförbundets representant i skärgårdsdelegationen, Nina Söderlund.
Hon ser frågan om de privata färjornas finansiering som en av de viktigaste frågorna som delegationen har att arbeta för just nu. Men det behövs också en aktiv intressebevakning av förbindelserna både till sjöss och inom data- och telefontrafiken, säger Söderlund.
– Det skulle behövas ett statligt projekt som ser över de områden där nätförbindelserna släpar efter i utvecklingen. Då kunde vi också få nya inflyttare, i dag är det många som avskräcks från att flytta till skärgården då förbindelserna inte fungerar.
Seminariet är samtidigt ett jubileumsseminarium med anledning av att skärgårdspolitiken i Finland fyller 70 år. Det har också gått 60 år sedan Finland fick sin första kommitté med uppgift att utreda skärgårdsfrågor och 36 år sedan skärgårdslagen stiftades.
En av huvudarkitekterna bakom lagen var den dåvarande åboländska riksdagsledamoten, senare justitieombudsmannen Jacob Söderman. Den ekonomiska politiken i 60 och 70-talens Finland ledde till att glesbygden avfolkades och många skärgårdsbor sökte sig till Sverige i hopp om en bättre ekonomisk trygghet.
Jacob Söderman är en av dem som jobbade hårt för att skärgårdslagen kunde stiftas år 1981. Här ser han sig själv under skärgårdsdelegationens utfärd till Gullkrona någon gång på 1970-talet. Foto: Kim Lund
Delar av den finskspråkiga landsbygden klassades då som u-områden och skärgården behövde också någon form av specialbehandling, säger Söderman.
– Det var avgörande att skärgården fick egna konstitutionella rättigheter. Lagens största förtjänster har varit den avgiftsfria förbindelsebåtstrafiken och nyttotrafikens förturer på färjorna.
Söderman är kritisk till hur privata aktörer i dag har tagit över färj- och förbindesebåtstrafiken.
– Marknadstänket kan fungera i affärslivet, men inte när det gäller samhällsservice. När det gäller människor borde alla få en hyfsad service.
I den åboländska skärgården finnns fem privata väglagsfärjor: Käldö- Haverö- och Sandöfärjorna i Nagu, Sorpofärjan i Pargas och Pettufärjan i Finby.
LÄS OCKSÅ: Färjdriften blir dyrare för väglagen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.