Fortfarande: Katastrofläge på psykavdelningen för unga i Åbo
Antalet patienter på Åbo universitetscentralsjukhus ungdomspsykiatriska avdelning i Åbo har inte minskat under våren. Tvärtom.
ÅU kunde i februari berätta att remisserna till den ungdomspsykiatriska enheten ökade med femtio procent under perioden januari-juni i fjol. Under förra året skrevs det hela 2366 remisser till ÅUCS ungdomspsykiatri. År 2019 var antalet 1995.
Under de senaste fyra månaderna har vi haft fler inskrivna patienter än någonsin tidigare.
Kim Kronström
Nu har antalet patienter ytterligare ökat.
— Just i dag är det lite lugnare men till exempel förra veckan hade vi 16 patienter på avdelningen, berättar Kim Kronström, chef för ungdomspsykiatrin vid Åbo universitetscentralsjukhus. Avdelningen har 10 platser.
Tidigare under våren hände det att man hade 18 övernattande patienter på avdelningen.
Varje vecka tar man emot ungefär tio nya patienter till avdelningen.
— Det har inte blivit bättre. Under de senaste fyra månaderna har vi haft fler inskrivna patienter än någonsin tidigare, säger Kronström och konstaterar: Efterfrågan på vård är nu stor.
Ljus i ändan av tunneln — storrekrytering aktuell
Ungdomarna som behöver psykiatrisk vård lider av bland annat depression, ångestsyndrom och ätstörningar. Coronaepidemin är en bakgrundsfaktor men samtidigt säger Kronström att hjälpbehovet har ökat stadigt under de senaste tio åren.
Lite ljus i ändan av tunneln syns ändå.
Under de senaste veckorna har jag faktiskt upplevt att vi äntligen blivit hörda.
Kim Kronström
Åbo stads social- och hälsovårdsnämnd fattade nämligen så sent som förra veckan ett beslut som ska resultera i över fyrtio nya tjänster vid ÅUCS och Åbo stads barn- och ungdomsvård.
Kronström är mycket nöjd med beslutet som hade beretts av en arbetsgrupp bestående av representanter för Åbo universitetscentralsjukhus och Åbo stad.
— Under de senaste veckorna har jag faktiskt upplevt att vi äntligen blivit hörda. Visst finns det öppna frågor, till exempel hur vi ska hitta den personal som nu ska anställas. Men det här är en positiv öppning, säger Kronström.
Hälsning till kommunerna: Se över er service
Kronström poängterar dock att planen (se faktaruta längre ner i artikeln) framför allt ser bra ut för Åbos del, men att den ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS ju betjänar hela landskapet och att det finns 26 andra kommuner som borde fundera på vad de kan göra för att hjälpa unga innan problemen blir så stora att de behöver tas in på sjukhus.
— Jag önskar att också de andra kommunerna nu ser över sin service. Är antalet skolpsykologer tillräckligt? Finns det möjligheter att öka stödet till unga så att de får hjälp snabbare än nu?
Enligt Kronström är ett gemensamt problem i landskapet att nya patienter måste vänta alldels för länge på att få hjälp.
— En ung person som mår dåligt kan inte vänta i månader på att få hjälp. Hjälpen måste erbjudas hjälp inom några veckor, säger Kronström.
Flera nya tjänster är nu aktuella
ÅUCS och Åbo stad planerar att anställa sammanlagt 46 läkare, sjukskötare och psykologer som ska jobba med barn och unga som mår dåligt.
Så här ska vården bli bättre:
Enligt planen anställer ÅUCS ungdomspsykiatri 12 personer till. En biträdande överläkare, 1 specialistläkare, 3 psykologer och 7 sjukskötare. Till ÅUCS barnpsykiatri anställs 1 biträdande överläkare, 1 specialistläkare, 1 psykolog och 3 sjukskötare.
Vid Åbo stads skolor anställs 5 psykiatriska sjukskötare som ska jobba bland annat i stadens lågstadieskolor samt 2 sjukskötare som ska jobba i högstadier, gymnasier och yrkesskolor.
Skolorna ska också få tillgång till 1 barnpsykiater och 1 sjukskötare som rådgivningspersonal, skolhälsovården, socialarbetare och barnskyddet samt daghemmen och förskolorna med låg tröskel kan konsultera.
Tre psykiatriska sjukskötare och 1 psykolog ska dessutom anställas för att upprätthålla en neuropsykologisk poliklinik som kan ta hand om diagnostiska test av barn och unga som misstänks lida av ADHD.
Skolorna i Åbo ska också få 6 nya psykologtjänster och 4 skolhälsovårdare. Dessutom ska den elektroniska servicen förbättras så att det snabbt och lätt ska gå att få kontakt med vårdpersonal till exempel via olika chatfunktioner. För den elektroniska servicen behövs 3 nya hälsovårdare, 1 psykiatrisk sjukskötare och 1 socialarbetare.
I beredningen konstateras att det svenskspråkiga servicebehovet ska beaktas. Exakt hur det här ska gå till är ändå oklart.
Kjell Wennström (SFP) som sitter med i social- och hälsovårdsnämnden berättar att rekryteringen föranledde diskussion på mötet. Raija Eeva (Centern) tyckte att ärendet borde beredas på nytt så att man i högre grad beaktar behovet av hjälp och stöd till föräldrarna.
Wennström lyfte fram språkfrågan och säger till ÅU att han är bekymrad över att det inte finns några konkreta planer för hur behovet av svenskspråkig service i praktiken ska beaktas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.