Försvaret bestrider åklagarens version av den dödliga kollisionen på Erstan – ”Jag är svenskspråkig, jag visste inte vad jag sade”
Behandlingen av den dödliga båtolyckan på Erstan i Åbolands skärgård den 3 augusti 2019 inleddes i Helsingfors tingsrätt på torsdagen.
En 15 meter lång motorbåt av märket Fairline Targa 48 körde på en 8 meter lång motorseglare av märket Nordic 81 MS som gick för motor. Två bröder, födda 1969 och 1973, som befann sig ombord på motorseglaren dog i olyckan.
Distriktsåklagaren Matias Londen kräver att motorbåtens skeppare, en man född 1967, straffas för grovt äventyrande av trafiksäkerheten, två fall av grovt dödsvållande och två fall av grovt vållande av personskada.
Förutom skepparen befann sig hans fru ombord på motorbåten. På motorseglaren befann sig förutom männen som dog deras fruar och två minderåriga barn.
Försvaret bestrider uppsåt och hävdar att händelsen var en olycka. Enligt försvarets biträde, vice häradshövding Juha Suominen, var motorbåtens skeppare i vilket fall som helst inte ensam ansvarig för olyckan. Dessutom hävdar försvaret att krocken inte gick till som åklagaren påstår.
Förutom straff får rätten ta ställning till betydande skadestånds- och ersättningskrav. Målsägandena kräver skadestånd på upp till 15 000 euro per person och diverse ersättningar på upp till 30 000 euro per person. Totalt uppgår alla åtta målsägandes krav till kring 200 000 euro.
Försvaret bestrider skadeståndens och ersättningarnas storlek och motiveringar, men är redo att acceptera lägre summor. Enligt försvaret baserar sig de krävda summorna inte på gällande lagstiftning.
Körde rakt på
Enligt åklagaren berodde olyckan på bristande utkik från motorbåtens sida. Åklagaren hävdar att motorbåten kom snett bakifrån från vänster ur motorseglarens perspektiv och hade därmed väjningsplikt.
Försvaret bestrider bristande utkik och hävdar att motorseglaren ändrade kurs strax före olyckan, och att det är av avgörande betydelse för rättens beslut.
Försvaret bestrider också påståendet att motorbåten åkte upp på motorseglaren, trots att åklagarens bevisning visar på färska skrapskador på långt över hälften av motorbåtens botten.
Enligt försvaret uppkom skadorna efter påkörningen då motorbåten körde över motorseglarens styrhytt som gick sönder och föll i havet. Hade skadorna uppkommit i samband med en direkt kollision hade de varit betydligt större.
Förutom skriftlig bevisning tog rätten del av parternas vittnesmål. Kvinnan som körde motorseglaren strax innan olyckan berättade hur motorbåten körde rakt mot motorseglaren.
– Min man kastade sig över rodret och vi bytte plats. Jag såg hur motorbåten körde rakt på oss utan att väja eller sakta ner. Jag kastades ner på durken medan motorbåten kom över oss, varefter jag hörde hur motorbåten lade i backen och backade ner, säger kvinnan.
OlycksutredningscentralenFörsökte stanna
Försvaret hävdar att motorbåten försökte väja och stanna så fort motorbåtens skeppare fick syn på motorseglaren.
– Jag svängde häftigt till höger och min vänstra sida nära aktern träffade motorseglaren. Därefter försökte jag lägga i backen för att stanna, men det lyckades inte och min båt fortsatte kring 40 meter innan den stannade, säger motorbåtens skeppare.
Försvaret hävdar att kollisionen inte kan ha skett på det sätt som åklagaren hävdar, eftersom motorbåten höll över 20 knop. Med tanke på det hade motorbåten inte stannat i samband med krocken utan sannolikt fortsatt över motorseglaren.
– Efter kollisionen ringde min fru nödcentralen, men de pratade inte svenska och jag tog över samtalet, men det kan hända att jag valde fel ord då jag förklarade på finska, säger motorbåtens skeppare.
Enligt en transkribering av samtalet till nödcentralen säger skepparen att han körde rakt över motorseglaren.
– Jag är svenskspråkig, jag visste inte vad jag sade. Jag körde inte över båten, säger motorbåtens skeppare.
Sjörättsdomstol
Orsaken till att ärendet behandlades i Helsingfors tingsrätt i stället för Egentliga Finlands tingsrätt har att göra med sjölagen. Enligt sjölagen behandlas ärenden som gäller sjölagen i sjörättsdomstol antingen i Helsingfors eller i Mariehamn, beroende på var ärendet ägt rum.
Som sjörättens ordförande fungerade Helsingfors tingsrätts lagman Tuomas Nurmi, det vill säga tingsrättens högsta chef. Förutom honom bestod rätten av två andra domare och två experter i sjörätt.
Åklagaren kräver villkorligt fängelse.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.