Forststyrelsen vill ha bort rävarna på Utö och Jurmo
Mårdhundar och minkar är främmande arter som stör det finländska djurriket. Men också inhemska arter kan störa. Ett exempel är är på vissa håll räven.
På Utö och Jurmo vill Forstsyrelsen få bort öarnas rävkolonier och nyligen utfördes en rävjakt på Utö. Orsaken till att rävarna måste bort är att de har en förödande inverkan på öarnas unika fågelbestånd.
– Räven utrotar vissa markhäckande fåglar. Det går inte att ha både rävar och markhäckande fåglar på de här öarna. Vi måste välja, säger naturskyddschef Pekka Heikkilä vid Forststyrelsen.
Förutom ejdern finns det utrotningshotade fågelarter som vadarna rödbena och roskarl på Utö och Jurmo.
– De här arterna är sådana som vi måste värna om och med rävar på ön klarar de sig inte, säger Heikkilä.
Någon vetenskaplig forskning finns inte som stöd för beslutet att utrota rävarna på Utö och Jurmo. Men man vet från andra holmar där minkar och mårdhundar jagats att fåglarnas häckning genast blivit mer framgångsrik då rovdjuren inte längre stört.
Monica ForssellI praktiken är det föreningen Skärgårdsnaturens skötsel- och skyddsförening som organiserar och utför jakten som påbörjades förra veckan.
Enligt Tommy Arfman lyckades jakten på Utö bra och man fick bort ett rävrevir. Om man får in rävobservationer på Jurmo kommer man att jaga Jurmorävarna i februari eller mars.
Frågan om räven i yttre skärgården väcker dessvärre starka känslor. På Utös anslagstavla i sociala medier får rävjakten inte bara applåder bland de fastbosatta på ön (se artikel nedan). Både jakten i sig och hur jakten i praktiken utfördes kritiseras.
Arfman känner till kritiken och vet att en del invånare upprördes av jakten. Enligt honom sköttes jakten ändå enligt gällande lagar och direktiv. Bland annat användandet av hundar har kritiserats, men Arfman säger så här:
– Att jaga med hund på dagen är det säkraste sättet att utföra arbetet tryggt och effektivt. Hundarna förmedlar också information om var predatorerna finns.
Jakten utfördes i samarbete med det lokala jaktlaget och lokala jägare. Försvarsmakten hade gett jägarna tillåtelse att röra sig på militärområdet.
– Det gick bra men tog tid. Det finns en hel del stenrösen på Utö där rävarna kommer åt att gömma sig.
FrånForststyrelsens sida säger Pekka Heikkilä att han förstår att rävjakten upprör men att man måste välja.
– I det här fallet måste man bara konstatera att rävens inverkan på fågelbeståndet är sådan att vi måste ingripa. Tyvärr går det inte att bevara både räven och fåglarna. På Utö och Jurmo är skyddet av fåglarna viktigare. Men jag förstår nog kritiken då räven är ett av Finlands naturligt förekommande djur.
Jakten på Utö avslutades med att man också granskade närbelägna öar och höll ögonen öppna för minkar och mårdhundar.
– Men vi påträffade inga minkar eller mårdhundar, bara en eller två uttrar och de fick förstås vara kvar, säger Arfman.
Det finns ingen risk att utplåna någon rävstam genom några dagas jakt på Utö. Skall vi kunna rädda sjöfågelstammarna måste antalet rävar, minkar och havsörnar ner, annars ser vi snart ejdrar och svärtor endast i fågelböcker. Som född och uppvuxen på Utö samt aktiv medlem i Korpo Utskärens Jaktförening sedan 1977 välkomnar jag fortsatt decimering av rävstammen på Utö.
Mats Bergman
Nog är havsörnen ett mycket större hot mot sjöfågeln än några rävar.