Förstaklassister kommer till skolan med väldigt olika kunskapsnivå


Ser man på könen så är skillnaderna i förstaklassisters kunskapsnivå små. Flickor klarar sig aningen bättre än pojkar. Foto: Pixabay
Det råder stora individuella skillnader mellan de barn som inleder sin skolgång. Könsmässigt är däremot skillnaderna små.
För första gången har en grundlig nationell utredning gjorts över vad en förstaklassist kan då det är dags att börja skolan.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) står bakom kartläggningen som gjordes hösten 2018.
I kartläggningen tog man fasta på vilka kunskaper förstaklassister har i matematik samt i modersmål och litteratur då de börjar skolan.
Utredningen visar att det råder stora individuella skillnader mellan barnen. Geografiskt och könsmässigt är skillnaderna däremot små.
Flickornas totalresultat var aningen bättre än pojkarnas. Flickor klarade sig också aningen bättre i modersmål och litteratur, medan pojkarna lyckades bättre med uppgifterna i matematik.
Inom regionerna uppmärksammades små skillnader i resultaten.
Färdigheterna var bättre i urbana kommuner än i tätorts- och landsbygdskommuner, men i det stora hela var nivån rätt jämn över hela landet.
Elevernas färdigheter var också lika goda i både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor.
I utredningen deltog sammanlagt 7 770 förstaklassister, som endast hade gått ett par veckor i grundskola.
Eleverna kom från alla delar av landet och från såväl finsk- som svenskspråkiga skolor.
Syftet med utredningen var att producera nationellt täckande information om vad finländska elever kan då de börjar i grundskolan.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) står bakom kartläggningen som gjordes hösten 2018.
I kartläggningen tog man fasta på vilka kunskaper förstaklassister har i matematik samt i modersmål och litteratur då de börjar skolan.
Utredningen visar att det råder stora individuella skillnader mellan barnen. Geografiskt och könsmässigt är skillnaderna däremot små.
Flickornas totalresultat var aningen bättre än pojkarnas. Flickor klarade sig också aningen bättre i modersmål och litteratur, medan pojkarna lyckades bättre med uppgifterna i matematik.
Inom regionerna uppmärksammades små skillnader i resultaten.
Färdigheterna var bättre i urbana kommuner än i tätorts- och landsbygdskommuner, men i det stora hela var nivån rätt jämn över hela landet.
Elevernas färdigheter var också lika goda i både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor.
I utredningen deltog sammanlagt 7 770 förstaklassister, som endast hade gått ett par veckor i grundskola.
Eleverna kom från alla delar av landet och från såväl finsk- som svenskspråkiga skolor.
Syftet med utredningen var att producera nationellt täckande information om vad finländska elever kan då de börjar i grundskolan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.