Första potatisen i jorden på Kimitoön! Också i Nagu har säsongen startat

Med tanke på att våren varit snörik och kall är det en bra start att få de första potatisknölarna i jorden den 6 april.
Det lyckades Oskar Ekholm på Nyborg gård i Dragsfjärd med.
Om han inte är den första i Åboland eller kanske i hela Finland som inlett säsongen är han i alla fall en av de första.
Ekholm tycker att det här är en ganska normal tidpunkt att sätta potatis, jämfört med tidigare exceptionellt tidiga år.
Den 28 mars sattes den första potatisen här i fjol, men efter det följde en paus på två veckor på grund av en köldknäpp.
– Åkrarna här är sandiga och solen har värmt dem. Två till tre hektar har vi satt under påsken – lite varje dag, säger Ekholm.
Just nu klarar man jobbet på tre personer men vid skördetider sysselsätter gården ytterligare fyra till fem personer: två ukrainare, resten lokala.

Vi spanar utöver en cirka tre hektar stor åker där största delen redan är täckt av plast som skyddar odlingarna mot kyla.
– Vanligen har vi också duk på, men nu tänkte jag att plasten alstrar mer värme.
Mot skogssidan av åkern syns en fågelskrämma, som de facto fungerar som hjortskrämma. Hjortarna ställer till problem redan nu, eftersom de trampar sönder plasten som Ekholm gärna skulle återanvända flera år.

På Nyborg gård har man nu inlett med runda potatissorter som bättre klarar kall jord: den bekanta Timo och den för gården nya sorten Solist. Också Siikli och den populära Annabelle har man satt.
Soliga dagar ger skörd till skolavslutningen
Ekholm räknar med att ha tidig potatis på åtminstone 10 hektar av den totala potatisodlingen på 14 hektar. Hektarskörden för den tidiga potatisen är inte så stor, men priset är desto bättre.
Målsättningen här på gården är alltid att den första tidiga potatisen ska skördas inför skolavslutningen.
– Jag skulle nästan tro att det lyckas i år. Om det blir soligt som i dag.
Dock brukar det alltid finnas konkurrerande svensk potatis i butiksdiskarna samtidigt som den första inhemska dyker upp. Ekholm är tacksam för att det ändå finns konsumenter som väntar på den inhemska och är beredda att betala lite mer för den.
Ekholm räknar med att det blir någon frostnatt nu på våren, men förhoppningsvis inte fler än så.
– Varje natt vaknar jag för att kolla temperaturen. Men om det är stjärnklart vid elvatiden på kvällen brukar det bli kallt.
Under frostnätter gäller det att vattna om plantorna kommit så långt att de är synliga ovanför marken.
Nyhet från gården för restaurangerna
En nyhet på Nyborg gård är tvättad och vakuumförpackad småpotatis. Det här är ett sätt att ta tillvara de små potatisar som vid skördandet faller på marken, men samtidigt en eftertraktad produkt för restaurangerna.
För den här produktionen har Ekholm investerat i en potatistvättmaskin och en vakuumförpackare och startade småskalig produktion redan i fjol.
I år siktar han på att kunna utvidga denna nisch.

Kanske det blir också Nagupotatis till skolavslutningen
Även västerut i Åboland har man lite försiktigt kommit i gång med potatissättningen på ställen där det hunnit torka upp.
Då ÅU ringer upp Pontus Franzén i Nagu är han ute på åkern just i denna syssla för tredje dagen. Potatis odlar han på åtta hektar.
– Det här är ganska normal tid för att sätta potatis. Vi har varit extra tidiga i flera år. Snön sköt lite på det, men eftersom det inte finns tjäle kom vi i gång bra, säger Franzén.
För tre år sedan sattes här potatis så tidigt som den 25 mars.
Än är det för tidigt att lova Nagupotatis till skolavslutningen. Franzén ser det inte som omöjligt, men det beror helt på hurudant väder maj månad bjuder på. Nu hoppas han på värme, sol, varma nätter och ingen nattfrost.
Väderprognosen den närmaste tiden ser lovande ut, till exempel utlovas inte några större mängder regn.

Hoppas att eventuell prishöjning når producenten
De höga priserna på gödsel, el och bränsle påverkar självfallet också potatisodlarna, även om Franzén påpekar att stegringen av produktionspriser går ännu hårdare åt spannmålsodlingarna.
Kommer det här att påverka priset på den tidiga potatisen?
– Jag hoppas det. Men det beror på om handeln tagit produktionsprisen i beaktande. Oftast är det producenterna som får ta smällen, säger Franzén.
Han hoppas att en eventuell prishöjning skulle landa hos rätt mottagare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.