Första gången aprikoser mognade på Åland – ”med tanke på världsläget är det bra att fokusera på också andra frukter än äpplen”
I Ålands hushållningssällskaps försöksodling i Finström Västanträsk planterades 2020 åtta aprikossorter, fem träd av varje.
Aprikoserna som är franska men importerade från Tjeckien har nu haft två år på sig att göra sig hemma i den finländska jorden och förra veckan skördades de allra första åländskodlade aprikoserna.
När Nyan kommer till Västanträsk står sommarjobbarna Malte Holmes och Erica Aronsson redo att plocka ytterligare en sort.
Jonas Edsvik/Nya ÅlandPooneh Sotoudehnia lämnade 2016 hemlandet Iran och flyttade till Finland för att doktorera i molekylär växtbiologi i Åbo.
I fjol började hon som språkpraktikant på Hushållningssällskapet och i dag är hon fast anställd som försöksassistent och frukt- och bärrådgivare med ansvar för demoodlingen.
När Sotoudehnia kom tillbaka från sin semester i år möttes hon av de allra första åländskodlade aprikoserna.
– Det kom som en överraskning för de var så stora. Vanliga aprikoser brukar vara 30 till 40 millimeter i diametern men våra var ungefär 55 millimeter, säger hon.
Jonas Edsvik/Nya ÅlandFörra sommaren blev det ingen skörd överhuvudtaget men nu syns rödgula nyanser på vart och vartannat träd när man blickar ut över odlingen. Sotoudehnia berättar det inte är ovanligt att första året är utan fruktbarhet.
Det finländska klimatet, specifikt de frostiga nätterna, ät inte optimalt för aprikosodling. Aprikoser blommar tidigt vilket innebär en risk för frost i blomningen.
– Förra året blev det noll aprikoser, kanske för att det var så kallt. Frosten förstör knopparna och de små frukterna. Kylan krackelerar barken vilket gör att det läcker sav. Sav är inget ovanligt när det kommer till stenfrukter men vi har lite för mycket här på vår odling, säger hon.
Hushållningssällskapet använder sig av ugnar under frostnätterna för att hålla värmen. Det är en taktik som verkar fungera men för en storskalig aprikosodling på Åland behöver man göra mer research, tror Sotoudehnia. För en större odling behövs storskaliga anti-frostmetoder, menar hon.
– Om vi ska odla aprikoser på en större skala behöver vi göra mer research på hur vi ska hantera frostskadorna. Att använda ugnar för att värma upp räcker till det här men till en större odling behövs något annat.
Jonas Edsvik/Nya ÅlandI Västanträsk testodlar hushållningssällskapet också äpple, päron och plommon, i dagsläget 70 stycken olika fruktsorter. Efter plockning skickar hushållningssällskapet sin bästa skörd till Ålands trädgårdshall (ÅTH) i Jomala som i sin tur undersöker hur attraktiv frukten är för finska köpare.
Våga börja med något nytt
2019 stod Åland för 76 procent av den finländska äppelproduktionen. Pooneh Sotoudehnia referar till världsläget och säger att man borde fokusera på flera frukter än bara äpplen, så som aprikoser.
– Med den ekonomiska situationen just nu är det inte bra att vi är beroende av bara en frukt här på Åland, säger hon.
Malte Holmes tror att testodlingen kan inspirera andra inom branschen.
– Den kan få andra att också våga börja med något nytt, säger han.
– Det är kul att man kan utveckla fruktodlingen på det här sättet, instämmer Erica Aronsson.
Förra veckan när den första aprikssorten plockades kunde Malte Holmes provsmaka. Han beskriver smakupplevelsen som en mix av sött och surt.
– Skalet var lite surare men insidan, köttet, var sött.
Tror du att vi kommer se åländska aprikoser på marknaden framöver?
– Jag är en väldigt positiv person. Det här är bara början och det finns absolut hopp om finländska aprikoser. Det är inte alls omöjligt, svarar Sotoudehnia.
På frågan om det finns några nya fruktutsikter för Åland på horisonten svarar Pooneh Sotoudehnia att hon gärna vill testodla valnötter och hasselnötter men att det inte finns några planer på det i dagsläget.
– Jag har sett att man odlar valnötter i Skåne så då borde det gå här också. Vi är bara en vecka bakom eller så, säger hon.
Men hon poängterar att det inte bara ska gå att odla utan konsumenterna måste vilja köpa det också. I hushållningssällskapets samarbete med Ålands trädgårdshall är det viktigt att det finns en efterfrågan på marknaden på det dem producerar och introducerar, säger hon.
Mathilda Nilsson
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.