Förslaget till gruvskatt i medborgarinitiativ oroar branschorganisationen
Adobe Stockphoto.Såväl på politiskt håll som inom branschen finns åsikten att en gruvskatt bör komma gruvorten till godo. Foto: Adobe Stockphoto.
Medborgarinitiativet om förändringar i gruvlagen har fått de 50 000 underskrifter som krävs för att ett medborgarinitiativ ska nå riksdagen.
I initiativet föreslår man bland annat att en skatt skulle tas upp från gruvbolagen baserat på mängden malm som bryts i deras gruvor. Det här är någonting som oroar branschorganisationen Gruvindustri.
— Flera av våra dagbrott i Finland skulle få stänga igen om det här skulle ske, säger Pekka Suomela som är verksamhetsledare för organisationen.
Gruvindustri vill hellre att en eventuell gruvskatt baserar sig på någonting annat än mängden utvunnen malm.
— Om vi är tvungna att införa en gruvskatt vill vi att den går till kommunerna och de invånare som bor i området där gruvorna finns, säger Suomela.
Ett gruvprojekt kan sträcka sig över flera årtionden och därför borde man inte ändra i den nya lagen från 2011 på ett grundläggande sätt utan vänta och se effekterna av de tidigare förändringarna, säger Suomela.
— Alla gruvor vi har i dag i Finland grundades under den tid då den gamla gruvlagen från 1965 ännu gällde. Därför borde man vara försiktig med att ändra på den nya gruvlagen från 2011, eftersom vi inte har sett dess inverkan på gruvindustrin ännu, säger Suomela.
Mera ansvar från statens håll efterlyses
— Vi måste komma ihåg att skydda den inhemska industrin. Det är frågan om en avvägning för alla nya regleringar som införs, vi vill knappast hamna i en situation där vi importerar allt malm från till exempel Sverige.
Inom branschen är man i grunden positiva till att företagen tar mer ansvar för att skydda miljön men man vill också att staten bättre ska ta sitt ansvar.
— Till exempel när gruvan i Hitura skulle lägga ner uppskattade de statliga miljömyndigheterna kostnaderna för nedläggning av gruvan till 4,5 miljoner euro men i praktiken kostade det 15 miljoner euro, säger Suomela.
I medborgarinitiativet föreslår man också att staten och markägarna skulle äga de gruvmineralerna som finns på deras mark. I nuläget ägs mineralerna av de företag som gräver upp dem.
— Det kan låta som en radikal förändring i teorin men i praktiken är det inte en särskilt stor förändring jämfört med i dag eftersom staten redan reglerar och övervakar all gruvverksamhet som finns i Finland, säger Suomela.
Gruvskatt ska tillfalla lokalinvånarna
Inom regeringspartierna SFP och Centern är man försiktigt positiva till en del av de förslag som finns i medborgarinitiativet. Bland annat ska en gruvskatt utredas i enlighet med regeringsprogrammet.
— Utgångspunkten för en uppdatering av gruvlagen är att förbättra miljöskyddet, garantera gruvföretagens möjlighet att driva sin verksamhet och att skapa förutsättningar för lokalinvånarna att påverka. Det är också viktigt att skapa acceptans för gruvprojekten, säger näringsminister Katri Kulmuni (C) i ett e-postmeddelande till SPT.
— Det är viktigt att intäkterna från en gruvskatt tillfaller de orter där gruvdrift bedrivs, säger Kulmuni.
Ännu oklart vad skatten ska basera sig på
Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och ordförande för den Svenska riksdagsgruppen, säger att det är viktigt att tänka igenom vad skatten ska basera sig på.
— Skatten kan basera sig på värdet av malmen eller på mängden malm. Ur företagens synpunkt är säkert den förra att föredra. Sen är det klart ur miljösynpunkt är det mer logiskt att basera skatten på mängden malm som utvinns, eftersom det är mängden som utvinns som avgör hur mycket inverkan på miljön som uppstår och inte värdet på malmen, säger Adlercreutz.
Tror du alla regleringar och skatter kan påverka gruvindustrin på ett negativt sätt?
— Säkert kan det påverka företagens resultat till en viss grad men jag tror nog gruvindustrin ska klara av det. Flera av de större länderna inom gruvbranschen har redan en gruvskatt, säger Adlercreutz.
I medborgarinitiativet finns det också en skrivelse om att det ska grundas en fond för att finansiera miljösanering om ett gruvföretag går i konkurs. Fonden skulle finansieras av gruvskatten.
— Det finns redan i dag en liknande mekanism. Men den borde utvecklas. Det är klart att samhället inte ska betala för den eventuella miljöskada som ett gruvföretag har orsakat, säger Adlercreutz.
Vilka förändringar förslås i gruvlagen?
Malmen som finns i den finländska jordmånen skulle ägas av staten eller markägarna och inte av gruvföretagen som gräver upp dem.
En fond ska etableras för att säkerställa att miljöskadorna kan ersättas om gruvbolagen går i konkurs.
I dag betalar gruvbolagen en avgift för att leta efter malm och en särskild utgrävningsavgift. I medborgarinitiativet föreslår man att gruvbolagen ska betala en gruvskatt baserat dels på mineralernas värde, dels på hur mycket malm som utvinns.
Miljölagen ska ändras så utgrävningstillstånd inte kan ges före miljötillstånd.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.