Förslag: Ge arbetstagarna rätt att få reda på kollegernas löner om de misstänker diskriminering
Ge arbetstagarna rätt att få reda på kollegernas löner om de misstänker lönediskriminering på grund av sitt kön. Det är ett av förslagen från en arbetsgrupp som funderat på hur man kunde öka lönetransparensen.
Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP) på måndagen.
I rapporten föreslås flera ändringar i jämställdhetslagen för att främja förverkligandet av lika lön.
Bland annat vill arbetsgruppen att arbetsgivaren med ett års mellanrum för personalen ska klargöra det lönesystem som arbetsgivaren följer.
Dessutom ska jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna på arbetsplatsen vara fritt tillgängliga för arbetstagarna.
Personalrepresentanterna ska ha rätt att under lönekartläggningen få löneuppgifter för enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader, heter det.
Och så ska alltså arbetstagare som misstänker lönediskriminering på grund av kön ha rätt att få uppgifter om en annan arbetstagares lön direkt av arbetsgivaren. Arbetstagaren skulle ha tystnadsplikt när det gäller kollegernas löneuppgifter.
Både ris och ros
Arbetsgivarorganisationerna Skogsindustrin, Kemiindustrin och Palta menar i en gemensam skrivelse att förslaget äventyrar arbetstagarnas skydd av privatlivet samt äventyrar konkurrenskraften genom att dra undan mattan för företagens belöningssystem.
Företagarna i Finland är inne på samma linje, och menar att förslaget dessutom skulle öka den administrativa bördan på företagen.
”Lönediskriminering är redan helt förbjudet i Finland”, säger direktör Janne Makkula vid Företagarna i Finland.
Organisationen vill i stället minska på löneskillnaderna genom att sudda ut gränserna mellan könen på arbetsmarknaden bland annat genom att påverka attityder och de utbildningsval som människor gör.
”Steg i rätt riktning”
Fackcentralen FFC beskriver förslaget som ett steg i rätt rikting mot ökad lönetransparens, men anser att arbetsgruppen fortfarande lämnar en del frågor obesvarade.
Det gäller bland annat hur arbetstagarna ska kunna misstänka lönediskriminering om de inte vet hurdana löner som i praktiken betalas på arbetsplatsen och på vilka grunder arbetsgivaren betalar de här lönerna, skriver FFC i ett uttalande.
Anu-Tuija Lehto, jurist på FFC, anser också att det är märkligt att personalrepresentanternas tillgång till uppgifter om lönerna begränsas genom att koppla den till uppgörandet av en lönekartläggning.
”Omkring en tredjedel av arbetstagarna blir utanför lönekartläggningarna, eftersom en kartläggning ska göras vid företag med minst 30 anställda. Vid mindre företag ökar inte personalrepresentanternas rätt att få uppgifter om lönerna”, säger Lehto.
Löntagarcentralorganisationen STTK framför samma kritik. Även STTK beskriver förslagen som steg i rätt riktning men samtidigt otillräckliga. STTK kräver att lönetransparensen successivt ökar.
Diskussionsunderlag
Arbetsgruppen, med företrädare från en mängd arbetsmarknadsparter, var inte enhällig. I slutet av rapporten finns flera avvikande och kompletterande åsikter, bland annat från Företagarna i Finland och FFC.
Rapporten utgör underlag för den fortsatta politiska diskussionen, konstaterar Social- och hälsovårdsministeriet. Beslut om fortsatta åtgärder fattas senare.
Ministeriet tillsatte arbetsgruppen i fjol med uppdraget att bereda de ändringar i jämställdhetslagen som bygger på regeringsprogrammets mål om lönetransparens.
Jean Lindén/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.