Gruvskatt ska bygga på vinsten – miljöskador ska minskas med andra medel, säger forskningsgrupp
Den bästa modellen för gruvskatt är att beskatta vinsten, enligt en utredning som publicerades på fredagen. Utredningen har gjorts av Statens ekonomiska forskningscentral (Vatt), Finlands miljöcentral och beskattningskonsultföretaget KPMG. Bakgrunden är en skrivelse i regeringsprogrammet om att utreda en separat gruvskatt och ett medborgarinitiativ som lämnades in år 2019.
I rapporten jämfördes olika beskattningsmodeller för metallgruvor. Att beskatta vinsten ansågs ha den minsta negativa effekten på investeringar och produktion. Skatt som bygger på mängden malm eller metall som bryts är enkla att förverkliga och gav mer förutsägbara skatteintäkter, men de potentiella skatteintäkterna är mindre.
– Beskattning av vinsten har stor potential att generera skatteintäkter och förvränger inte de ekonomiska incitamenten. Men intäkterna kan variera väldigt mycket, säger Seppo Kari, ledande forskare vid Vatt, under presentationen av utredningen.
En vinstskatt betalas alltså endast om gruvorna gör vinst, medan en skatt som bygger på själva brytningen är mer förutsägbar men kan göra gruvorna olönsamma. Forskarna lyfter också fram möjligheten att kombinera de två modellerna.
Hur påverkas miljön i de olika modellerna?
– Målet var främst att utreda de ekonomiska följderna av modellerna och vi har inte direkt gått in för att granska miljöaspekterna. Globalt är gruvskatterna väldigt sällan miljöskatter utan de handlar uttryckligen om att generera skatteintäkter för samhället, säger Kari.
Enligt rapporten är det bättre att skydda miljön med hjälp av regler och övervakning. Sari Kauppi, forskare vid Finlands miljöcentral, säger att det har gjorts en genomgång av miljöregelverket kring gruvdrift.
– I finländska förhållanden fungerar miljögarantier och försäkringar bäst för att skydda miljön och för att beakta att det finns väldigt många olika sätt som gruvdrift inverkar på miljön, säger Kauppi.
Skatteflykt är svårt
Under diskussionen ställdes också frågan om vinstskatt kan undvikas genom skatteflykt, det vill säga att vinsterna från den finländska gruvan flyttas till ett land med lägre skattesats. Enligt Olli Ropponen, forskare vid Vatt, kan skatteflykt vara ett problem. Han beskriver ändå bestämmelserna inom EU och OECD som effektiva för att motverka problemen.
– De globala prisen på olika metaller är välkända, så bolag som försöker fiffla skulle åka fast ganska snabbt, säger Ropponen.
Forskarna granskade också om skatteintäkterna borde gå direkt till gruvkommunen. En gruva orsakar nämligen en hel del kostnader för kommunen som står för bland annat infrastruktur.
Enligt rapporten är det ändå bättre att intäkterna går direkt till staten. Enligt Seppo Kari kan plötsliga, stora skatteintäkter i en kommun leda till att resurserna används ineffektivt och hänvisar till vetenskaplig litteratur om ämnet.
– Det finns också en rättviseaspekt om en grannkommun plötsligt har ansenligt större intäkter, säger Kari.
Han föreslår i stället att gruvkommuner ska kompenseras av staten för utgifterna.
– I båda fallen är det ändå uppenbart att acceptansen för gruvdriften skulle stärkas.
I undersökningen jämfördes också elskattens inverkan på intäkterna från gruvor. Regeringen har bestämt att höja elskatten för gruvdrift. Enligt Kari är intäkterna från elskatten marginella och ersätter inte en gruvskatt.
– En höjd skatt kan också minska viljan att elektrifiera gruvdriften och är lite motstridig i dagsläget då man allmänt försöker främja användningen av el.
Innan någon grundar en gruva kan malmletningen pågå i 15–30 år och då är förutsägbarhet nästan en viktigare fråga än skattenivån.
– Förutsägbarhet är väldigt viktigt, men det får ändå inte ligga i vägen för reformer som anses rimliga.
Oro inom gruvindustrin
Enligt Pekka Suomela, verksamhetsledare för centralorganisationen Gruvindustri, är det livsviktigt för branschen att den totala skattesatsen inte blir för hög.
– Annars kan löftet i regeringsprogrammet om att trygga industrins verksamhetsförutsättningar vara hotat, säger Suomela i ett pressmeddelande.
Organisationen skulle helst styra skattemedlen direkt till kommunerna och skriver att de har större tillit till kommunerna än forskarna. Regeringens planer på att höja elskatten får också kritik med tanke på klimatmålen. Suomela hoppas att lagstiftarna inte offrar gruvföretagen för kortsiktiga skatteintäkter.
– På lång sikt kan effekten bli den omvända, alltså att minska skatteintäkterna, försvaga sysselsättningen och försämra livskraften i gruvkommuner och kommuner där gruvprodukter förädlas, säger Suomela.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.