Forskningen firar fest men är det känslor som styr alla debatter?
”Forskning visar att…” är ett slitet uttryck.
Rentav så sönderslitet, att det inte längre fungerar som auktorisering av ett argument.
Den som vill vinna en debatt med stöd av forskning behöver idag bättre kunna redogöra för sina källor. Slängig retorik övertygar inte.
Igår offentliggjordes årets första Nobelpristagare. Under vecken belönas fler.
Deras insatser är ofta svårbegripliga för en lekman. Men kanske svenske Svante Pääbos medicinpris – offentliggjort igår – för upptäckter kring Neandertalares arvsmassa ändå snart kokas ned till frasen ”Forskning visar att…”. Vem vet?
För trots vår stundvis triviala retorik behöver samhällsbygget stöda sig på kunskap och forskning.
Vi översköljs av bäggedera idag. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har det producerats så mycket kunskap som idag. Konkurrensen om Nobelprisen har aldrig varit hårdare.
Bara i lilla Åbo jobbar tusentals stadsbor på en arbetsplats där forskning står i centrum.
Ändå tar ofta känsloargumenten över då vi diskuterar.
Det syns inte minst i pågående utrikes- och säkerhetspolitiska debatten. Känslor som rädsla, fosterlandskärlek, avsky och aggression används för att förstärka också ledande beslutsfattares argument.
Till samma kategori hör knepet att hänvisa till ”sunt förnuft” då man vill vinna en diskussion. Särskilt populister plockar gärna fram ”sunt förnuft”-kortet för att underminera krånglig expertkunskap. Genom att hänvisa till sunt förnuft ställer man sig på folkets sida gentemot eliten (som – enligt behov – kan definieras som forskare, grundlagsexperter, myndigheter eller till exempel journalister).
Som en uppgörelse med känsloargumenten och populismen höjs med jämna mellanrum röster för en övergång till ett mer epistokratiskt samhällsskick.
Epistokrati innebär ett kunskapsvälde, där endast den som har kunskap ska få fatta politiska beslut. Epistokraten påpekar gärna hur känslostyrda och irrationella vi människor är (inte minst amatörpolitikerna.)
Epistokraten kan exempelvis stänga BB-avdelningar utan att bry sig om irrationella faktorer som föderskors oro eller vilka följder i trivsel och framtidstro nedmontering av vården får för en landsända.
Trots att forskning visar (!) att det pågår en kraftig klimatförändring och excelkalkylerna avslöjar att räntekostnaden på Finlands statsskuld väntas bli 1,5 miljard nästa år fortsätter vi slösa med både jordens resurser och pengar.
De förment förnuftsstyrda tar sig för bröstet.
Nobelpriskommittén har dock för länge sedan insett vad det innebär att vara människa. Det innebär att manövrera sig fram under ett ok av både förnuft och känslor.
Ingen av oss är varken fullkomligt rationell eller enbart känslostyrd.
Därför delas denna vecka också ut priser i litteratur och för fred.
Konsten och litteraturen klär av oss vårt yttre skal tills vi står där nakna med både våra brister och vårt hopp. Den – liksom de humanistiska vetenskaperna – ger oss insikter om varför vi människor ständigt handlar mot så kallat bättre vetande.
Fredspriset hyllar den representativa demokratin: ofullkomlig och samtidigt ultimat.
Det öppna samtalet, ifrågasättandet och argumenterandet, är både forskningens och demokratins livsnerv. I den tidsålder som demaskerades den 24 februari 2022 blir denna värdegrund tydligare än någonsin.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.