Coronakrisen har igen aktualiserat frågan om statlig skuldsättning i och med att Finland och andra stater tvingas ta stora lån för att finansiera kostnaderna som epidemin orsakar och för att stimulera ekonomin.
En doktorsavhandling vid Helsingfors universitet ifrågasätter den traditionella uppfattningen att staten borde förverkliga en ekonomisk politik som tillfredsställer kreditmarknaden med syftet att hålla räntorna låga.
En stat som anses föra en ansvarsfull ekonomisk politik i kreditmarknadens ögon kan få lån med lägre räntor än ett land vars återbetalningsförmåga betvivlas.
Men Lauri Holappa lyfter i sin doktorsavhandling fram att stater kan vända sig till sin egen centralbank för att få lån. Om staten på det här sättet kan ta internt lån är staten inte lika beroende av utomstående långivare.
– I många länder finns det politiska och ekonomiska hinder för att använda finansiering från centralbanken, men ingenting hindrar att de här lagarna eller normerna ändras, säger Holappa i ett pressmeddelande.

Tvivelaktiga ekonomiska utgångspunkter

Man motsätter sig ofta centralbanksfinansiering för att det väntas leda till hyperinflation, men Holappa visar i sin doktorsavhandling att det här antagandet bygger på flera tvivelaktiga ekonomiska utgångspunkter.
Han lyfter fram att stater med en hög grad av finansiell suveränitet är mindre beroende av kreditmarknaden. Stater med stark finansiell suveränitet är länder som har en flytande växelkurs och upplåning i egen valuta.
Holappa konstaterar att Finland och de övriga EU-länderna är mycket mera beroende av kreditmarknaden än finansiellt suveräna stater.
Lauri Holappa disputerar på onsdag med avhandlingen ”The Bond-Market-Power Fallacy” vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.