Förflytta dig till innehållet

Forskning: Coronan gav föräldrar mer depression och ångest

Jeanette Östman/SPT
Barn som cyklar.
Restriktionerna cornavåren 2020 bidrog till ökad ångest hos många föräldrar, visar forskning vid Åbo Universitet. När man vill stoppa smittspridning med till exempel skolstängningar måste man också tänka på de problem som uppstår, påpekar forskarna.

Depressions- och ångestsymtom ökade tydligt hos föräldrar under coronavåren 2020. Det visar forskning vid Åbo universitets Finn Brain-projekt.

Totalt 651 föräldrar med barn i 5-8-årsåldern besvarade en enkät om hur de mådde då coronarestriktionerna hade pågått 1-2 månader i fjol våras. Svaren jämfördes sedan med svar som föräldrarna gett före coronan.

Depression dubblerades

Dubbelt så många föräldrar överskred screeningvärdet för depression jämfört med tiden innan pandemin, konstaterar forskardoktorn Saara Nolvi.

Under coronavåren 2020 var restriktionerna rätt hårda, med stängda skolor och daghem och med begränsade hobbymöjligheter och chanser att träffa vänner. Forskarna tror att de minskade fritidssysslorna tärde på barnfamiljernas krafter, speciellt som möjligheterna att anlita till exempel far- och morföräldrar som barnvakter minskade.

Men endast en del av förändringarna i välbefinnandet kan ändå förklaras med sådana faktorer, säger Saava Nolvi i ett pressmeddelande.

— Speciellt i början av pandemiläget fanns en betydande allmän stressfaktor. Den bidrog till den börda föräldrarna upplevde, men vi lyckades kanske inte helt fånga in det i enkätens frågor.

Hälsning: Överväg restriktioner noga

Majoriteten av de som besvarade enkäten var mammor. Deras symtom ökade mer än pappornas. Men även papporna uppvisade ökad depression, bland annat på grund av det försämrade ekonomiska läget. Forskarna ska nu kika närmare på individuella faktorer.

— Symtomen har naturligtvis inte ökat hos alla under pandemin, och en del har rentav mått bättre. Nu undersöker vi hur föräldrarna mått under slutet av året och hos vem symtomen blivit långvariga. Det hjälper oss säkert att också förstå vilka föräldrar som är speciellt känsliga för situationen, säger Saara Nolvi.

Forskarna konstaterar att föräldrarnas välbefinnande även påverkar barnen, och att det här är något som måste beaktas till exempel då man funderar på restriktioner som gäller skolor och daghem. Det är också viktigt att fundera på hur föräldrarnas arbete ordnas då barnen är hemma.

Forskarna uppger att resultaten är i linje med liknande internationella undersökningar. Resultaten har publicerats i tidskriften Duodecim.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter