Forskning: Barn uttrycker sig aktivt om coronaviruset — leker corona-tafatt och hittar på coronasånger
Arkiv/Ari Sundberg
Arkiv/Ari SundbergNy forskning visar att barn aktivt uttrycker sig i frågor gällande coronapandemin . Foto: Ari Sundberg/SPT
Forskare i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Örebro universitet och Umeå universitet har studerat hur barn som vistades på daghem i början av coronapandemin uppfattade och berördes av coronautbrottet.
— Forskning visar att negativa livserfarenheter såsom pandemier påverkar barns välmående på kort och lång sikt, och att barn är extra sårbara i kriser. Därför är det viktigt att beakta hur coronapandemin förstås och uttrycks i sammanhang där barn befinner sig, säger Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, som har lett forskarteamet.
Heikkilä framhåller att barn är aktiva, deltagande varelser som med funderingar och handlingar själva kan medverka i hanterandet av kriser om de ges möjlighet till det.
— Att stärka barns resiliens, alltså deras kapacitet att hantera motgångar, är viktigt både under och efter en samhällskris som coronapandemin. Tidigare forskning har visat att stödjande relationer mellan vuxna och barn, och barns möjlighet till aktivt deltagande är betydelsefulla i det här avseendet. Här har småbarnspedagogiken givetvis en nyckelroll, säger Ann-Christin Furu, forskare vid Åbo Akademi, tidigare vid Helsingfors universitet.
Studien gjordes i form av en enkätundersökning som riktades till daghems- eller förskolepersonal i Finland och Sverige. Resultaten visar att barn uttrycker sig på en rad olika sätt om den nya, okända och ofta kraftigt förändrade vardag som de och människor runt dem befinner sig i.
Forskarna identifierade fyra teman i barnens sätt att uttrycka sig kring viruset: hälsa, oro, förändrade rutiner och lek.
Det första temat är hälsa, och här märks att barn både har kunskap och vill veta mera om själva viruset och hur man kan skydda sig mot det, berättar forskarna.
Det andra temat som identifierades är oro och omsorg om andra i barnens närhet, till exempel vänner, föräldrar eller äldre släktingar, och det tredje temat illustrerar hur barnen uttrycker sig kring förändrade rutiner i vardagen.
Det fjärde temat handlar om hur barns lek, skapande och humor blir sätt att hantera situationen. Barnen leker till exempel ”corona-tafatt” och sjukhuslekar eller ritar, ramsar och sjunger egna alster om corona, förklarar Ann-Christin Furu.
– De här uttrycken kan för personal, och kanske också i viss mån för vårdnadshavare, fungera som sätt att förstå vad barn lyfter fram när det gäller corona. Det kan vara ett sätt att checka av gällande sin egen barngrupp och också kanske skapa situationer där barn får uttrycka sig om corona, säger Furu.
– Det rika material vi fick in på väldigt kort tid visar på att barn har väldigt många och olika uttryck och funderingar kring coronapandemin. Det behöver vi vuxna veta och agera efter, och många barn behöver stöd i att hantera och förstå situationen. Småbarnspedagogiken behöver ta en tydlig roll i att utveckla pedagogiska närmandesätt som ger utrymme för barns olika uttryck, och erbjuda redskap som stöder barnens förmåga att möta utmaningar, säger Heikkilä.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.